John Arnotts haltande bibelstöd

Utskriftsvänlig versionUtskriftsvänlig version

Jag och bloggande vänner har tidigare skrivit en hel del om det som ofta har kallats för ”Toronto-välsignelsen” (från engelskans ”Toronto blessing”) och den breda ”upplevelserörelse” som växt fram i dess kölvatten. I denna rörelse kan vi inkludera Trosrörelsen, den Apostoliska rörelsen med C. Peter Wagner i spetsen, Profetrörelsen med Rick Joyner, Mike Bickle mfl, skeenden som t.ex. det i Lakeland sommaren 2008, förkunnare som Todd Bentley, Benny Hinn, Bill Johnson, Heidi Baker, osv, osv. Nu kanske du tycker att det är ett förfärligt tjat om ”Toronto” här, och att det ju är på utdöende, men som du kommer att förstå är det här både högaktuellt och ett eskalerande problem.

Toronto blessingVi har pekat på att Toronto-rörelsen inte kan vara från Gud, dels beroende på att Bibelns frälsande evangelium inte förkunnas där, dels för att rena villoläror förkunnas i sanningens ställe, samt dels beroende på de obibliska andliga manifestationer som uppvisades tidigt och fortsätter att uppvisa sig i denna rörelse. Vi har visat på att dessa manifestationer inte återfinns i Bibeln utan istället liknar manifestationer som är vanliga inom bl.a. hinduism och New age. Där sägs kraften bakom sådana manifestationer vara den s.k. ”kundalini-kraften” (”ormkraften” inom hinduismen). Manifestationerna inom Toronto-rörelsen handlar om att under osund andlig påverkan falla omkull, ligga och skaka och sprattla, få ryckningar i olika kroppsdelar, skrika, gapskratta, krypa omkring som olika djur och låta som olika djur, raggla omkring i en slags ”helig fylla”, osv, osv.

Vill du läsa mer ingående om Toronto-rörelsen kan du söka på ordet Toronto här i BibelFokus så får du fram många olika texter där detta berörs. Du kan även läsa min text ”Villfarelsen om holy drunkness (andlig berusning)” för ett studium om dessa manifestationer. Men jag skall ta ett citat här ur den texten. Det är Hank Hanegraaff som berättar om en av USA:s största väckelseförkunnare genom tiderna, Jonathan Edwards:

"Just det som Jonathan Edwards önskade att rädda människor ifrån, är det som den falska väckelsens ledare nu försöker locka människor till att hänge sig åt".

John Arnott och hans roll

John ArnottDu kanske känner till att John Arnott var en av de förkunnare som var med om att starta Toronto-väckelsen i Vineyardförsamlingen Toronto Airport Christian Fellowship. Idag sprider han samma ”välsignelse” till församlingar över hela världen via en egen rörelse med namnet Catch the Fire (”fånga elden”). Församlingen Arken bjöd in John Arnott till en konferens 2010, och till en ledarkonferens 2012, vilket ju är illa nog, men nu är Arnott även inbjuden till Livets Ords Europakonferens 2013, vilket innebär ett storskaligt försök till att ”torontofiera” kristenheten i Sverige ännu mer. Ju fler av Sveriges kristna som blir ”andligt berusade” ju lättare är det att förleda och styra dessa med i en återförening med Katolska kyrkan. Det är nog den kalla andliga sanningen bakom varför detta sker.

Jag är alltså säker på att återföreningen med Rom kommer att gå allt smidigare ju fler och mer förkunnare av John Arnotts typ som kommer hit och ”smörjer” den utvecklingen. Vill du vara lite vaksam på det här skall du observera hur den karismatiska delen av kristenheten mer och mer tolererar andliga ting som har sin hemvist i Katolska kyrkans tro, religionsutövning och mystik (även inom New age), men som helt saknar bibelförankring. Det är av denna anledning som jag och många andra vänder oss mot mycket av det som just nu sker på bred front i kristenheten. Vi vill inte tillbaka till medeltidens andliga mörker!

”Toronto-välsignelsen lever vidare…”

Självklart får John Arnotts deltagande i Europakonferensen 2013 uppmärksamhet i kristna tidningar och webbplatser. T.ex. gjorde den kristna tidningen Hemmets vän ett reportage om John Arnott torsdagen den 9 augusti 2012 som hade rubriken ”Toronto-välsignelsen lever vidare runt om i världen”. Reportaget utgör nog i praktiken ett försvar för Toronto-rörelsen och en aptitretare inför Arnotts besök på Europakonferensen 2013. I reportaget saknades både klartänkt analys och bibelförankrad kritik.

I Hemmets vän fick John Arnott chansen att presentera ett eventuellt bibelstöd för de manifestationer som är så starkt förknippade med Toronto-rörelsen. En vass journalist hade avkrävt Arnott bibelstöd för varför folk i rörelsen kryper omkring som olika djur, skäller som hundar, råmar som kor, kacklar som hönor, gal som tuppar osv, och samtidigt menar att detta är den Helige Andes verk! Men så blev det icke, och det är så klart inte konstigt eftersom det inte finns en prick i Bibeln som stödjer detta. Istället fick Arnott försöka ge bibelstöd till varför människor som påverkas av den Helige Ande kan bli stumma och andra kan falla omkull. När han nu fick denna chans i svensk kristen press, så kan man ju förvänta sig att han skulle dra till med det kraftigaste bibelstöd han kunde prestera. Det här var vad han hade att erbjuda:

Det första bibelstödet

John Arnott menar att alla möjliga konstiga saker kan hända när Guds Ande påverkar en människa. För att visa att Bibeln ger stöd för den tanken pekar Arnott på berättelsen om när Johannes Döparens far Sakarias blev stum och inte kunde prata under nio månader. Arnott säger:

”Vad skulle du tycka, om en man kom hem från ett religiöst möte och plötsligt inte kunde prata? Skulle du tycka att det vore bra eller dåligt? … Några av dina vänner skulle kanske säga: ’Vad hemskt! Det är säkert demoniskt. Varför skulle Gud göra så att han inte kan tala?’ ”

Nu måste vi som självständiga och förnuftiga bibelläsare fråga oss vad berättelsen om Sakarias EGENTLIGEN handlar om. Blev han ”Toronto-välsignad” av Gud, eller vad var denna stumhet för något? Låt oss läsa ordentligt i Bibeln om detta:

Luk 1:5-25 På den tiden då Herodes var kung i Judeen fanns det i Abias prästavdelning en präst som hette Sakarias. Hans hustru var av Arons släkt och hette Elisabet. 6 De var båda rättfärdiga inför Gud och levde oförvitligt efter alla Herrens bud och föreskrifter. 7 Men de hade inga barn eftersom Elisabet var ofruktsam, och båda var till åren.

8 En gång när turen kom till Sakarias avdelning och han fullgjorde sin prästtjänst inför Gud, 9 fick han vid den sedvanliga lottningen uppdraget att gå in i Herrens tempel och tända rökelseoffret. 10 Allt folket stod utanför och bad medan rökelseoffret bars fram. 11 Då visade sig för honom en Herrens ängel, som stod till höger om rökelsealtaret. 12 Sakarias blev förskräckt vid denna syn, och fruktan kom över honom. 13 Men ängeln sade till honom: "Frukta inte, Sakarias. Din bön har blivit hörd. Din hustru Elisabet skall föda en son åt dig, och du skall ge honom namnet Johannes. 14 Du skall få fröjda dig och jubla, och många kommer att glädja sig över hans födelse. 15 Ty han skall bli stor inför Herren. Vin och starka drycker skall han inte dricka, och redan i moderlivet skall han bli uppfylld av den helige Ande. 16 Och många av Israels barn skall han omvända till Herren, deras Gud. 17 Han skall gå framför honom i Elias ande och kraft, för att vända fädernas hjärtan till barnen och omvända de olydiga till ett rättfärdigt sinnelag och så skaffa åt Herren ett folk som är berett."

18 Då sade Sakarias till ängeln: "Hur skall jag kunna vara säker på detta? Jag är själv gammal och min hustru är till åren." 19 Ängeln svarade honom: "Jag är Gabriel som står inför Gud, och jag är sänd för att tala till dig och ge dig detta glada budskap. 20 Och se, du skall bli stum och inte kunna tala förrän den dag detta sker, DÄRFÖR ATT DU INTE TRODDE MINA ORD, som skall gå i uppfyllelse när tiden är inne."

21 Folket stod och väntade på Sakarias, och de förundrade sig över att han dröjde så länge inne i templet. 22 När han sedan kom ut, kunde han inte tala till dem, och de förstod att han hade sett en syn i templet. Han gjorde tecken åt dem och förblev stum. 23 Och när dagarna för hans tjänstgöring var slut, begav han sig hem. 24 Någon tid därefter blev hans hustru Elisabet havande, och hon visade sig inte öppet under fem månader. Hon tänkte: 25 "Detta har Herren gjort med mig, när han såg till mig och tog bort min skam bland människor."

Som du ser var inte Sakarias stumhet en välsignelse från Gud utan ett straff för att han inte trodde det budskap Guds utsända ängel förmedlade till honom. Han blev inte välsignad på något annat sätt heller. Kan man då använda detta bibelord till stöd för alla de underliga manifestationer som kännetecknar Toronto-rörelsen? Nej, självklart inte! Det Arnott ägnar sig åt här är rena lurendrejeriet, och han hoppas förmodligen på att folk varken läser Bibeln eller tänker för egen maskin.

Det andra bibelstödet

Det andra bibelordet som Arnott tar upp handlar om när Paulus mötte Jesus på sin färd mot Damaskus, där Paulus skulle fängsla och döda de kristna. Detta andra av Arnotts bibelord är också tänkt som stöd för alla underliga manifestationer inom Toronto-rörelsen, men särskilt till stöd för det faktum att folk väldigt ofta faller omkull när Arnott och andra ”Toronto-förkunnare” ber för dem. Här säger Arnott:

”Tänk om du bevittnade att en kille ramlar till golvet under Guds kraft och när han kommer upp igen är han blind. Det låter inte heller rätt eller hur?”

NEJ, det låter varken vettigt eller rätt, men ändå skall Arnott försvara detta. Och även här måste vi kontrollera i Bibeln vad det EGENTLIGEN är som Paulus råkar ut för i det bibelord som Arnott anför till sitt försvar. Är det en ”Toronto-välsignelse” eller vad är det för något? (Observera att Paulus före sin omvändelse hette Saulus.)

Apg 9:1-9: Saulus, som fortfarande andades hot och mordlust mot Herrens lärjungar, gick till översteprästen 2 och bad att få med sig brev till synagogorna i Damaskus. Om han kunde finna några som hörde till 'den vägen', män eller kvinnor, skulle han fängsla dem och föra dem till Jerusalem. 3 Men när han på sin resa närmade sig Damaskus, strålade plötsligt ett ljussken från himlen omkring honom. 4 Och han föll till marken och hörde en röst som sade till honom: "Saul, Saul, varför förföljer du mig?" 5 Han frågade: "Vem är du, Herre?" Rösten svarade: "Jag är Jesus, den som du förföljer. 6 Men stå upp och gå in i staden, så skall du få veta vad du måste göra." 7 Männen som reste med honom stod där förstummade. De hörde ljudet men såg ingen. 8 Saulus reste sig upp från marken, och när hans ögon öppnades kunde han inte se. De tog honom då vid handen och ledde honom in i Damaskus. 9 Under tre dagar såg han ingenting, och han varken åt eller drack.

I detta bibelord har vi alltså INTE att göra med en person som söker sig fram till förbön för att få del av någon Guds välsignelse. Istället handlar det om en biblisk nyckelperson som med mordlust förföljer Jesu lärjungar. Men Jesus har en annan plan för Paulus liv och möter honom i ett starkt ljussken på vägen till Damaskus och talar där allvar med honom. I denna situation faller Paulus ned till marken och blir förblindad (förmodligen av ljusskenet). Kan man då ta detta bibelord om Paulus till intäkt för allt det fallande som liksom blivit det främsta kännetecknet för den falska karismatiska rörelsen i kristenheten? Eller för alla andra underliga manifestationer som vi sett inom Toronto-rörelsen? Nej, det går absolut inte att göra så om man vill vara en ärlig bibelläsare. Även här ägnar sig alltså John Arnott åt ett fult försök att vilseleda den som inte självständigt tänker och läser Bibeln (i sin helthet).

Ett annat fult försök

I reportaget i Hemmets vän nämner John Arnott också att det förekom underliga andliga manifestationer under väckelseperioden The Great Awakening i USA på 1700-talet, och med det sagt försöker han förleda läsaren att tro att det skulle rättfärdiga de manifestationer John Arnott står för. Det är faktiskt sant att det förekom sådana manifestationer redan då, men det Arnott undanhåller oss är att förkunnarna vid den tiden var så andligt mogna att de kunde urskilja andarna och se att detta var satans försök till att stoppa den sunda väckelsen. I en biografi om Jonathan Edwards (den främst av alla förkunnare under The Great Awakening) står det så här:

"Han kom till den insikten, att det fanns en avgörande orsak till väckelsens tillbakagång, nämligen ovaksamheten hos de av väckelsens vänner som tillät genuin och ren religion att blandas med 'vild eld' och köttslig entusiasm, så att Guds Ande blev bedrövad och satan därmed fick ett övertag."
Jonathan Edwards: A New Biography, s. 216’

Jag inledde också med detta citat:

"Just det som Jonathan Edwards önskade att rädda människor ifrån, är det som den falska väckelsens ledare nu försöker locka människor till att hänge sig åt".

Andra försök att hitta bibelstöd

Jag har tidigare hört personer som vill försvara Toronto-rörelsen framföra samma försök till bibelstöd som John Arnott. Men jag har hört något ytterligare också. Då har man t.ex. pekat på kung Saul som låg naken och skakade på marken. I det fallet måste man komma ihåg att Saul var förskjuten av Gud och hade fått en ond ande i sig. Det Saul därför var utsatt för var ingen ”Toronto-välsignelse” utan en förnedrande händelse. Och i det sammanhanget kan vi ju faktiskt begrunda hur förnedrande för kristenheten det faktiskt är när vuxna ”kristna” kryper omkring på marken och skäller som hundar etc. Gissa vem som skrattar gott åt HELA kristenheten då?!

-----------------------------------------

Ja, det var vad jag ville dela i denna bloggpost. Jag hoppas att alla vi kristna skall läsa lite mer självständigt i våra Biblar och även våga tänka utanför ”Toronto-boxen”. Om vi vill så har vi ju den Helige Ande som vår Hjälpare, och han skall vägleda oss i vår bibelläsning. Vi behöver faktiskt inte jaga jorden runt efter bibeluttolkare, vilket många gånger är det samma som att utsätta sig för stora risker.

Jag skall ännu en gång avsluta med ett mycket bra citat från tänkaren Walter Lippman:

”Där många tänker lika, tänker ingen särskilt mycket.”

Följ därför den smala vägen!

 

Lennarts<br />
blogg Läs andra artiklar i Lennarts blogg

Svenska