Tio vetenskapliga skäl till att evolutionsteorin inte är bevisad

Utskriftsvänlig versionUtskriftsvänlig version

Sidan uppdaterad 2012-01-22

IEvolution en av SVT:s webbartiklar klagas över att de amerikanska republikanerna i allmänhet inte tror på evolutionsteorin och andra ”vedertagna sanningar”. Nu har jag inget intresse av republikanerna, och jag bryr mig inte om vad SVT tycker. Jag är dock bekännande kristen och tror inte för fem öre på evolutionsteorin. Min övertygelse är den bibeltroendes övertygelse om att Gud har skapat hela universum, inklusive alla livsformer som befolkar jorden. Men även om man inte delar den tron, så finns det många goda skäl för att ändå avvisa evolutionsteorin på rent sakliga och vetenskapliga grunder oavsett vilket alternativ man sedan ansluter sig till. I den här artikeln vill jag presentera tio sådana skäl. Eftersom jag inte är någon vetenskapsman försöker jag presentera dessa skäl väldigt enkelt och ytligt och uppmanar alla som vill gräva mer att läsa de böcker jag tipsar om i slutet av artikeln.

Min intention är inte att bevisa att Gud skapat världen, utan bara att ge sakliga argument för att man av rent vetenskapliga skäl kan betrakta evolutionsteorin som en ursprungs-hypotes bland andra som inte på något sätt är bevisad bortom rimligt tvivel. Personligen anser jag att anledningen till evolutionsteorins starka stöd i västerlandet ligger i att dess filosofiska grundtankar och metafysiska implikationer tilltalar många människor, inte dess rigida vetenskapliga grund. Alla kulturer har behov av ursprungsmyter, och evolutionsteorin fyller med en anmärkningsvärd framgång det behovet hos den västerländska, sekulariserade civilisationen.

1. Evolutionsteorin begränsar vetenskapen genom att presentera materialistisk filosofi som enda förklaringsgrunden till världens och livets uppkomst. Grunden för evolutionsteorin är det obevisade axiomet att alla förklaringar till universums, materiens och livets uppkomst måste sökas inom materien självt och inte utanför den. Allt annat betraktas som ovetenskapligt. Detta är materialistisk (naturalistisk) filosofi, vilket begränsar det vetenskapliga sökandet efter svar på de existensiella frågorna.

Evolutionsteorin följer dock inte denna filosofi helt konsekvent när frågor om människans själsliv och medvetande skall förklaras i termer av utveckling, för då tenderar man att närma sig panpsychism i det att man tilldelar materien metafysiska egenskaper, egenskaper som sägs generera icke-materiella ting (t.ex. människans självmedvetande) när de materiella tingen uppnått en viss komplexitet (se även punkt 9).

2. Evolutionsteorin misslyckas med att förklara livets uppkomst. Inga tillfredställande modeller för livets uppkomst har kunnat påvisas utan de modeller som finns representerar mer önsketänkande och utbroderande fantasier än vetenskaplig forskning. Att organiskt liv skulle uppstå av en slump bland icke-organiskt material strider mot naturlagen om biogenesis. Sannolikhetsberäkningar visar också att de proteiner som behövs i den enklaste cell kräver så lång tid att utvecklas genom slumpmässiga förändringar att hela universums ålder inte skulle räcka till. Lägger man till naturligt urval till denna kemiska evolution för att skynda på den har man bara flyttat problemet till en annan nivå i resonemanget eftersom det naturliga urvalet kräver en fungerande organism med replikeringsförmåga innan det kan börja verka.

Då återstår fortfarande att förklara hur denna proto-cell uppkom. I kölvattnet av detta problem har flera förslag varit på tapeten, t.ex. RNA-first-hypotesen, men inget förslag har visat sig kunna lösa problemen utan att skapa andra (och ibland fler och värre) problem. Det räcker inte att säga att den första cellen fick någon primitiv förmåga till fortplantning när man inte kan säga hur det såg ut.

3. Det fossila vittnesbördet talar mot evolutionsteorin genom den kambriska explosionen, avsaknaden av en tydlig utveckling från lägre till högre stående arter och genom avsaknaden av tydliga mellanformer i de högre ordningarna av taxonomin. Alla växt- och djurgrupper uppträder plötsligt och tydligt avgränsat från andra växt- och djurgrupper utan mellanformer som överbryggar gapen mellan grupperna i de geologiska lagren. Två citat från litteraturen bekräftar detta: Ernst Mayr skrev:

”Utgående från evolution som ett faktum borde fossil visa en gradvis förändring från föräldraformer till avkomma. Men det är inte det som paleontologen finner. Tvärtom. Han eller hon finner klyftor i varje stamserie. Nya former uppträder ofta och plötsligt, och deras omedelbara föregångare finns inte i de föregående geologiska avlagringarna. Upptäckten av obrutna serier av arter under gradvis förändring till efterföljande arter är mycket sällsynt. I verklig mening visar fossil avbrott, till synes en dokumentation av språng (saltations) från en typ av organism till en annan typ. En förbryllande fråga uppstår: varför misslyckas det fossila materialet med att visa upp den gradvisa förändringen man skulle förvänta sig av evolution?” (Ernst Mayr, What Evolution Is, Basic Books, 2001, sida 14.)

Och James Valentine skriver i On the Origin of Phyla (Chicago University Press, 2004, s. 115):

”As the major metazoan bodyplans appear abruptly and without known intermediates in fossil records, the morphological gaps between bodyplans have to filled by hypothetical intermediates in order to connect them into a branching structure”,

och några sidor tidigare:

“It would be wonderful if there were lots of intermediates to puzzle over, unfortunately, there seem to be few to trouble us” (s. 39).

4. Evolutionsteorin kan inte förklara uppkomsten av och komplexiteten hos existerande biologisk information, t.ex. DNA. Information i ett slutet system uppkommer alltid genom ingrepp av en extern agent, aldrig genom slumpmässiga processer. Lämnat åt sig självt kommer ett slutet system alltid att uppvisa förlust av information och ökad oordning. Eftersom universum i sin helhet är ett slutet system skall man inte förvänta sig att meningsfull komplex information uppstår slumpmässigt i enlighet med termodynamikens andra lag.

Även om man betraktar planeten jorden som ett öppet system som matas med energi från solen, löser man inte problemet i alla fall eftersom alla öppna system, enligt all erfarenhet, också tenderar att uppvisa ökande oordning om inte energin tillförs på ett ordnat sätt. Information skall dessutom kunna läsas, tolkas och användas vilket innebär att mekanismer och regler för hur informationen skall användas måste uppkomma samtidigt som informationen självt. Inga tillfredställande modeller för hur ett sådant biologiskt system skall kunna uppkomma genom små slumpmässiga förändringar har någonsin presenterats.

5. Evolutionsteorin kräver att ny biologisk information skapas för en utveckling från lägre till högre stående arter. De krafter som primärt sägs driva evolutionen framåt, mutationer och naturligt urval, verkar dock i motsatt riktning genom bevarande av existerande information eller i värsta fall förlust av biologisk information. Inga fungerande mekanismer för tillförsel av ny biologisk information till ett redan existerande system har någonsin kunnat påvisas, om inte informationen tillförs via en extern agent. Många experiment som används för att bevisa evolutionen, t.ex. experiment med bananflugor som får extra vingar genom duplicering av vissa gener, bevisar i själva verket att sådana förändringar alltid sker genom ett externa ingrepp.

6. Så kallad makroevolution, där gränsöverskridande utveckling leder till nya typer av organismer, har aldrig kunnat observerats vare sig i verkligheten eller i experiment. Det enda man har sett är s.k. mikroevolution, små förändringar inom en redan existerande art. Evolutionsteorin är beroende av att mikroevolution under långa tidsperioder leder till makroevolution. Detta har aldrig observerats eller kunnat påvisas historiskt bland fossilen. De kontrollmekanismer som finns i cellernas mekanismer motverkar också alla sådana former av förändringar.

7. Evolutionsteorin bevisas många gånger med rena cirkelresonemang. Ett exempel som är populärt i skolböckerna är olika former av homologi-argument, t.ex. jämförande anatomi där man jämför olika kroppsdelar hos flera olika arter och helt korrekt konstaterar att dessa påminner starkt om varandra i fråga om skelettets uppbyggnad, etc. Eftersom man utgår ifrån att evolutionen har ägt rum måste dessa likheter bero på ett gemensamt evolutionärt ursprung. Alltså blir likheterna i anatomin i sig direkt ett bevis för ett gemensamt ursprung. Kullerbyttan man gör är att man utgår från att det man vill bevisa är sant, och då tolkas fakta utifrån denna sanning, och vips så har man hittat stöd för sin förutfattade mening.

Problemet är att samma resonemang kring t.ex. just jämförande anatomi kan föras utifrån ett kreationistiskt perspektiv: eftersom Gud skapat världen beror likheterna i strukturer hos olika arter på en gemensam designer. Voila! Denna typ av cirkelresonemang är (oavsett vilken grundsyn man företräder) förödande för vetenskapen och leder enbart till att bekräfta fördomarna hos de som skall tolka fakta, men säger ingenting om vart fakta faktiskt leder om man lägger bort sina förutfattade meningar.

8. Evolutionsteorin misslyckas med att förklara människans historia. Alla förslag till mellanformer mellan människans tänkta förfäder och dagens människa har antingen varit mycket lika nu existerande apor eller mycket lika nu existerande människor. Vissa föreslagna mellanformer har varit falsarier och många förslag till mellanformer baseras på mycket fragmentariska fynd.

9. Evolutionsteorin misslyckas med att förklara uppkomsten av ickemateriella delar av människans väsen och kultur, t.ex. människans själ, hennes känsla för moral och empati, samt hennes estetiska intressen inom konst, kultur och musik, och hennes förmåga att reflektera över sitt ursprung. Många av dessa metafysiska sidor hos människans väsen bidrar inte till den biologiska överlevnadsförmågan, varför man kan tycka att det naturliga urvalet borde rensat bort dem för länge sedan.

10. Evolutionsteorin får inte kritiseras, och gör man det ändå riskerar man att stämplas som i bästa fall okunnig och i sämsta fall som dum. Detta är ett mycket starkt skäl till att misstänka att den inte är bevisad. Människor har i alla tider haft en tendens att reagera känslomässigt när den rådande världsbilden kritiseras på goda grunder. Istället för att argumentera sakligt, avvisar man all kritik kategoriskt. Det hade man inte behövt göra om evolutionsteorin verkligen var bevisad. Då skulle bevisen tala för sig själva. Nu finns det inga (bra) bevis, enbart mycket svaga indicier som dessutom motsägs av andra fakta. Därför blir det så känsligt att kritisera evolutionsteorin eftersom den är en ”vedertagen sanning”.

På grundval av dessa punkter finns det goda skäl att betrakta evolutionsteorin som en obevisad hypotes, och detta gäller oavsett hur man ställer sig till frågan om Guds existens och hans eventuella inblandning i världens och livets skapelse. Det är fortfarande möjligt att framtida vetenskapliga upptäckter leder till evolutionshypotesen blir bevisad, men det är inte särskilt troligt. Vetenskapsmännen har haft över 150 år på sig sedan Darwin lade fram sina teorier, och de fakta som har framkommit sedan dess pekar mer och mer bort från möjligheten att evolutionshypotesen skulle kunna stämma. Man kan fråga sig hur länge det dröjer innan hypotesen bryter ihop och ersätts av något annat.

För den som vill veta mer rekommenderar jag följande böcker:

  • Mats Molen: Vårt ursprung, XP Media, 2001
  • Lee Strobel: The Case For A Creator, ZonderVan, 2004
  • Jonathan Wells: The Icons of Evolution, Regnery Publishing, 2002

Allt som står i dessa böcker säger jag inte ”ja och amen” till, men det mesta av stoffet är helt klart intressant att begrunda. Dessutom ger dessa mycket bakgrundsinformation som gör det enklare att själv gräva vidare.


/Robert Granat

Svenska