Skrivet av Lennart - 29 juni, 2023 - 10:51
Kanske du blir lite fundersam över rubriken till denna text – som är ett citat – men vi kommer till det lite längre fram. Först en underfundig sak som bibelläraren Sven Reichmann sa en gång. Det var något i stil med detta:
”Folk söker efter meningen med livet. Men om det finns en mening med livet, då måste ju det också finnas någon som har menat något.” [underförstått Gud].
Ja, helt klart är det så. Om Gud finns då finns det också en mening med livet; då finns det något som Gud har tänkt för var och en av oss. Och om Gud finns då finns det även en objektiv grund (hos Gud) för moral och för människovärde osv.
Men om Gud inte finns och evolutionen är ett faktum, då finns det ju ingen mening med livet. Då är det slumpen som råder, en slump som varken har mål eller mening. Allt är då bara materia som styrs av olika naturlagar. En människa är då i grunden en ”amoralisk” varelse (varken moralisk eller omoralisk) eftersom våra kroppar i sådana fall bara följer naturlagarna; vi är bara en ”klump” där det sker en mängd olika kemiska och elektrokemiska processer. Så skall man vara konsekvent som evolutionstroende och ateist måste man inse att det inte finns någon som helst objektiv grund för moral – i sådana fall. Människan kan då inte heller ha en egen vilja, eftersom hela vårt agerande då bara utgörs av lagbundna elektrokemiska processer som reagerar på signaler som olika organ i vår kropp snappar upp. Den fria viljan är då bara en illusion – vilket t.ex. den brittiske fysikern Stephen Hawkin menade. Det är den enda logiken i detta fall. Eftersom människan enligt evolutionsteorin tillkommit genom slumpen och naturligt urval, blir det då helt ologiskt och bakvänt att som evolutionstroende och ateist fråga efter en mening med livet.
Rubriken för denna text är som du sett ”Om Gud inte finns är allting tillåtet”. Det är ett citat från Fjodor Dostojevskijs bok Bröderna Karamazov. Ja, om nu allting bara kommit till genom slumpartade processer, var har då moral och människovärde sin grund? Den grunden finns ju inte i sådana fall. Då finns det ingen fast objektiv referenspunkt att grunda moral och människovärde på! Därmed är det helt logiskt att säga att allt är tillåtet om Gud inte finns. Och under vissa perioder i vår historia så har väl den tankegången funnits hos olika härskare som t.ex. Mao, Stalin och Hitler. Men de flesta ateister och evolutionstroende vill så klart inte gå med på detta resonemang; de vill ändå hävda att det finns en objektiv moral. Men var finns den i så fall? Var har moral en fast referenspunkt som inte ändras under tidens och evolutionens gång om evolutionen vore ett faktum? Nej, den finns inte, och därför vilar ateismens och evolutionens ”moral” på gungfly. Så när vi kristna ser att omoral (enligt Bibelns definition) breder ut sig mer och mer, ja, då är det ju tydligt att Dostojevskij med sitt logiska resonemang träffat huvudet på spiken trots allt; en värld som inte vill veta av en Gud försöker göra sig fri från mycket av den moral som har Gud till upphovsman.
Ateism och evolutionstro är ändå inte så genomtänkta idéer som många tror. Människor som tar dessa tankegångar till sig är sällan fullt ut konsekventa i sin tro – och väl är ju det, för annars vore våra samhällen totalt laglösa! Så att moral trots allt existerar i vår värld vittnar om att Gud har skapat oss!
Här kan det vara läge att reflektera över hurdana samhällen det blivit när ateism och evolutionsteorier utgjort grunden för sådana samhällen, och hurdana samhällen blivit som grundats på en evangelisk kristen tro.
Ps 18:32: ”Ty vem är Gud förutom Herren, vem är en klippa utom vår Gud?”
Ps 119:105: ”Ditt ord är mina fötters lykta och ett ljus på min stig.”
Ett tack till Björn Jürke för det han skrivit i en artikel (s.47-48) i tidskriften Genesis, juni 2023, varifrån jag hämtat tankegångar till denna text.