Skrivet av Lennart - 1 april, 2012 - 12:36
Jag läste en mycket bra och tänkvärd artikel skriven av Samuel Lampa och som är publicerad i tidningen Genesis. Hela artikeln har rubriken Tre tunga argument mot evolutionsteorin, och jag tar mig friheten att här citera ett stycke av denna artikel som jag tycker är särskilt intressant. Samtidigt vill jag rekommendera dig att prenumerera på Genesis som är en en tidning om vetenskap, ursprung och skapelsetro. Genesis är också en förening för skapelsetroende. Du kan läsa mer om Genesis på deras egen webbsajt https://www.genesis.nu/ där det också finns en hel del publicerade artiklar.
/Lennart
Evolutionsprocesserna går åt fel håll
Ett av de absolut starkaste argumenten mot evolutionen från modern biologi kommer från den världskände professorn John C. Sanford, känd bland annat för att ha uppfunnit genkanonen, som är en välkänd metod inom bland annat genmodifiering.
John Sanford arbetade i flera decennier med genmanipulering av växtgrödor inom ett statsfinansierat amerikanskt program för mat och näringsämnen. Man försökte inom programmet på konstgjord väg framkalla ultrasnabb "evolution" genom att föra in slumpvisa mutationer i växternas gener (för detta behövdes en "genkanon"). Syftet var att förädla fram bättre och mer näringsrika växtsorter för matproduktion.
John Sanford insåg dock med tiden att mutationer och naturligt urval inte fungerar särskilt bra som evolutionsdrivande mekanismer. I en nyligen publicerad bok Genetic Entropy presenterar han därför vad han har kommit fram till efter många års praktisk erfarenhet.
Sanford konstaterar bland annat att naturligt urval är en process som motverkar att nya mutationer ska få fäste i en population. Detta beror på att alltför skadliga mutationer gör att individen helt enkelt dör och inte kan sprida sina gener vidare. Naturligt urval blir då en slags "skyddsmekanism" mot att saker ändras för mycket i en skadad värld.
Det som är än mer uppseendeväckande är att Sanford visar att denna bevarande eller "konserverande" process inte ens klarar av att rensa bort alla skadliga mutationer som uppkommer i varje generation!
Detta faktum medför enorma konsekvenser för evolutionsteorin. För hur kan en process bidra till att saker utvecklas och blir bättre och bättre om den inte ens klarar av att rensa bort det skadliga som uppkommer? Naturligtvis går inte detta alls eftersom det är helt bakvänt tänkt. Sanford förklarar i sin bok ganska utförligt sina argument:
Skadliga mutationer uppkommer i så mycket större antal än de mutationer som kan anses ha någon positiv effekt alls, att det till och mer är svårt att rita ett diagram som visar förhållandet mellan dem.
DNA-bokstäver eller gener kan inte urvalet komma åt (selektera) enskilt, utan det är bara hela individer som selekteras, eftersom varje individ har ett stort antal gener och ännu många fler DNA-bokstäver. Detta innebär att för varje eventuell enskild "positiv mutation" så följer det alltid med mängder med skadliga mutationer, och effekten av dessa kommer då att totalt överskugga den eventuella "bra" mutationen, eftersom det naturliga urvalet inte kan "välja ut" den bra mutationen och samtidigt välja bort de skadliga mutationerna, utan bara ser den sammansatta effekten. Det blir alltså inte någon positiv effekt kvar att selektera för!
Nya mutationer uppträder dessutom i alltför stort antal per individ och generation för att det naturliga urvalet ska hinna rensa bort alla dåliga mutationer. Här behöver man själv tänka efter: Om det uppstår mutationer i hälften av alla djur som föds på en generation (mutationer som alltså i princip alltid är skadliga), då skulle hälften av alla djur i varje generation vara tvungna att dö för att hålla borta de skadliga mutationerna. Redan det vore bisarrt, men redan vid en mutation per individ och generation går det inte längre ens teoretiskt att rensa bort alla skadliga mutationer!
Redan en mutation per individ per generation är alltså ett oöverkomligt problem för evolutionen (och för oss). De dåliga nyheterna är att det verkliga antalet mutationer hos människan är minst 300 nya mutationer per individ och generation, lågt räknat. Dessa fakta utgör ett förkrossande bevis på att (d)evolutionen i förödande hastighet går mot "genetisk härdsmälta". Med andra ord håller vårt genetiska maskineri på att totalhaverera istället för att "utvecklas".
Summering om evolutionsprocesserna
- Mycket fler skadliga mutationer än "positiva" mutationer.
- Alltför stor mängd mutationer per individ/generation.
- Gener och DNA-bokstäver kan inte väljas enskilt av urvalet, utan bara i stora paket - hela individer, vilket gör att massor av skadliga mutationer följer med varje eventuell "positiv" mutation, och nettoeffekten blir ändå negativ.
- Skadliga mutationer hinner ens rensas bort av naturliga urvalet, och evolutionen går därför baklänges!
John Sanford har testat effekten av dessa fakta med en genetisk simuleringsprogramvara som han utvecklat tillsammans med några andra forskare som uppmärksammat problemet. Resultaten av testerna presenteras i boken Genetic Entropy(ungefär: ”genetiskt sönderfall”). Boken innehåller dystra fakta om den nedbrytning av biologin som pågår i verkligheten.
Läs andra artiklar i Lennarts blogg
