Man kan gott ta sig en funderare över hur man som kristen bör se på Bibeln och hur man bör använda den. Kanske tycker någon att jag kastar sten i glashus nu, men jag vill ändå dela dessa tankar.
Ibland får man höra frikyrkliga förkunnare av den hyperkarismatiska sorten göra sig lustiga över kristna som håller hårt i Bibeln. Det samma gäller väl för liberalteologer också. Ändå är det inte särskilt länge sedan som s.k. ”läsare” var något som aktades högt inom just frikyrkorörelsen. Det var ju faktiskt många gånger så, att det var tack vare dessa läsare som väckelserörelser startade och som sedan la grunden för de viktiga 
frikyrkliga rörelser vi haft i Sverige.
Jag såg t.ex. att en förkunnare hade jämfört det kristna livet med ett TV-köp. Han menade att många kristna är som om de gick och köpte en TV och sedan enbart läste manualen utan att använda TV:n. Manualen var alltså hans bild för Bibeln. Och TV:n menade han var en bild för det kristna livet där man under Andens ledning LEVER det livet istället för att bara läsa om det. Men det här en otroligt lömsk och haltande liknelse. Skall man alls använda en sådan liknelse som ett TV-köp för att beskriva det sanna kristna livet, så är snarare TV:n en bild för Bibeln och TV-manualen är då en bild för kristen litteratur som skall hjälpa oss att använda TV:n. Vi vet ju att TV-program kan påverka oss människor oerhört mycket, och så är det tänkt att vara med Bibeln också. En manual påverkar oss inte särskilt mycket. Men glöm nu TV-liknelsen.
Bibeln får vi inte se som en manual till det kristna livet. För om vi använder Bibeln på det sättet kommer vi säkerligen in i ett lagiskt leverne förr eller senare, och inte minst in i ett liv där JAG och allt vad JAG skall göra och JAG skall tänka blir mitt fokus. Det blir då tvärtemot hur det kristna livet är tänkt att vara. Visst kan vi använda Bibeln till vägledning, men det absolut viktigaste är att vi läser Bibeln för att lära känna Gud, Guds agapekärlek, personlighet och allmakt, Guds vägar, Guds tankar, Guds planer osv. Man blir som man umgås. Umgås vi med Bibeln så umgås vi med Gud/Jesus och blir allt mer lika honom vad gäller vår karaktär. Kom ihåg att Jesus är bibelordet förkroppsligat; Jesus är Livets ord; Jesus är Ordet som blev kött (blev en fysisk person). Har du med Bibeln att göra så har du med Jesus att göra!
Joh 1:1, 14: ”I begynnelsen var Ordet, och Ordet var hos Gud, och Ordet var Gud…. Och Ordet blev kött och bodde bland oss”
Det kan tyckas torftigt att det är en tjock bok (utan bilder) som Gud gett oss och bestämt att läsningen av den är vår väg till att mogna som kristna, men så är det. Bibeln är ju ett levande Ord! (Heb 4:12). Och när Gud i Gamla testamentet säger ungefär så här till judarna ”O att ni vill lyssna till min röst” då avses inte att de skulle höra en röst i sina öron. Det Gud avser är att man ger akt på hans Ord/Bibeln, att man vandrar i hans Ord. Jesus sa det samma:
Joh 10:27 ”Mina får lyssnar till min röst, och jag känner dem, och de följer mig.”
Joh 8:31: ”Om ni förblir i mitt ord, är ni verkligen mina lärjungar…”
Och om vi förblir i hans Ord, det är då som vi skall bli fria och förvandlade:
Joh 8:31-32: ”Om ni förblir i mitt ord, är ni verkligen mina lärjungar och ni skall förstå sanningen, och sanningen skall göra er fria.”
Joh 14:6: ”Jesus sade till honom: ’Jag är vägen, sanningen och livet’.”
Jesus är både Ordet och Sanningen. Alltså är det Jesus som gör oss fria om vi förblir i hans Ord. Hans Ande arbetar med oss när vi går Guds väg och vandrar i Ordet. Allt detta knyts samman i bibelordet!
Ju mer vi lär känna Gud/Jesus genom främst bibelläsning (men så klart även via brödragemenskap, bön, osv), ju mer lika Honom blir vi. Och ju mer lika vi blir Honom, ju mer håller vi hans bud – helt naturligt och av lust och glädje!
1 Joh 2:3: ”Vi vet att vi har lärt känna honom när vi håller fast vid hans bud.”
En kristen som lägger stor vikt vid att läsa och studera Bibeln blir förr eller senare en aktiv kristen i det vardagliga livet också. Och det är när man som ”läsare” går ut i livet som Guds Ande är med och leder i de av Gud förberedda gärningar som vi får vandra i. Gud bekräftar inte oss genom olika tecken och under, men han vill bekräfta sitt Ord!
Mark 16:20: ”Och de gick ut och predikade överallt, och Herren verkade tillsammans med dem och bekräftade ordet genom de tecken som åtföljde det.”
Men sådana som slarvar med att läsa Bibeln och tror att det bara är att springa ut i världen och genast bli profet, evangelist, förkunnare osv, det är sådana du kan få se stå på stora scener och skryta om olika bravader som han/hon säger sig varit med om – inte sällan mot rejäl betalning. Dessa vill bekräfta sig själva genom sina EGNA ord!
Så låt oss inte slarva inte med Bibeln eftersom det främst är genom bibelläsningen och bönen som vi umgås med Gud och därmed växer till i tillit, tro, överlåtelse, ödmjukhet, karaktär, osv. Samlingar och möten i all ära, men grunden måste vara den enskilda bibelläsningen och bönen för en sann kristen; det är ju där vi främst får våra möten med den Allsmäktige! Har du svårt för att läsa Bibeln och be, så be i alla fall om inspiration, hjälp och ork. Just den lilla bönen svarar så klart Gud mycket gärna på!
/Lennart
