Församling på villovägar - del 1

Om vår egen och församlingarnas kraftlöshet och om hur vi kan hitta tillbaka till Guds kraft.

Vill du lyssna till innehållet i denna text kan du göra det via spelaren nedan.

Klicka på denna länk för att lyssna om du inte ser en spelare ovan eller högerklicka för att ladda hem ljudfilen (mp3).

Innehåll

1. Inledning

Guldkalven För en tid sedan sändes i Alingsås ett radioprogram om väckelse. Där berättades om gamla tiders väckelser, hur mäktigt det kunde vara på mötena och hur gripna folk var av Guds Ande och kraft. Vuxna karlar kunde t.ex. storgråta under stor syndanöd. Man frågade sig varför vi inte ser den typen av genomgripande väckelse i dag. En person berättade för mig att han upplever det som om väckelsen är som en ubåt. Den finns där under ytan, men kommer inte upp. Själv ser jag ett massivt istäcke som hindrar väckelsen att komma upp till ytan. Det är detta istäcke som jag tänkte ge mig på i denna och nästa del.

För ett antal år sedan läste jag mycket om gamla tiders genuina väckelser och böcker skrivna av dessa förkunnare. Jag funderade då mycket över vad de egentligen predikade vid den tiden, vilket budskap det var som fick ge bränsle åt väckelsen. Jag har grubblat över vad väckelse egentligen är och om det finns vissa förutsättningar för väckelse. Jag har också funderat mycket över varför vi ser så lite av Guds kraft bland oss idag. Vad som är orsaken till det.

Gemensamt för många av gamla tiders väckelseförkunnare är att de menade att väckelse börjar med förkrosselse, syndanöd, ånger, och att det börjar i församlingarna. Men det får inte stanna där. De sa också att väckelsens hemlighet är att de kristna kommer i rätt förhållande till Gud, vänder världens tjusningskraft ryggen och får en längtan efter Gud själva och himmelen. Detta leder i sin tur till att utomstående kan vinnas.

Så jag tänker i denna text och i nästa dela med mig av det som kommit till mig när jag läst, funderat och bett över det här ämnet. Jag kommer att vara rätt så kärv i budskapet eftersom jag tycker att det andliga tillståndet i vårt land är mycket illa (mycket annat har också blivit sämre). Vi kristna avviker ju mer och mer från Bibelns budskap, även i många sammanhang där man vill framstå som bibliskt förankrade och andliga.

2. Vi gör tvärt emot

Vi är många som längtar efter ett andligt uppvaknande i Sverige. Läser man om äkta väckelseperioder i historien så ser man att väckelser ofta verkar följa ett mönster. Men det är inte via dans på rosor som den startar. Den startar genom att någon eller några grips av Bibelns budskap och upptäcker att vi inte lever så som vi borde. Detta leder då till en enorm nöd och kraftfull bön.

I 2.a Konungaboken kan man läsa om kung Josia som återfann den bortglömda Lagboken – alltså Moseböckerna. Vid den här tiden levde Guds folk ett allt igenom ogudaktigt liv och inte alls efter Guds vilja. När Josia läste ur den återfunna lagboken blev han bestört. Han rev sönder sina kläder och grät inför Gud. Detta gjorde han för att han såg att Guds folk inte levde efter Guds vilja. Det här är ett typexempel på hur väckelse kan starta. I djup nöd, ånger och bön – inte som en metod, utan som en äkta upplevelse i vårt inre väsen.

När jag läser i min Bibel så ser jag att det är SÅ mycket som vi kristna gör helt tvärt emot vad Jesus sa att vi skulle göra. Man ser det samma i Paulus undervisning. Och det är tyvärr på samma sätt i många av de kristna sammanhang som anses vara väldigt andliga eller som anser sig själva vara väldigt andliga. Vi lever inte det liv Jesus kallar oss att leva om vi vill vara hans lärjungar och tjänare. Det här är, som jag ser det, Guds församling på villovägar. Observera nu att detta jag vill ta upp här inte handlar om frälsningens grundvalar, för frälsningen beror endast av Guds nåd och inget annat. Det jag vill ta upp här är hur vi är kallade att tjäna Gud här på Jorden efter att vi blivit kristna/frälsta.

De två huvudproblemen som jag tänker ta upp är dels vår självupptagenhet och dels vår ovilja att acceptera svaghet, detta trots att Jesus sagt att vi måste dö från oss själva om vi skall vara värdiga och trots att det är i just svagheten som Guds kraft kan komma till sin fullhet. Jag tror att i dessa två omständigheter ligger mycket av orsaken till varför vi kristna tappat mark så katastrofalt och blivit så kraftlösa. I denna del skall skall jag ta upp självupptagenheten. I del 2 skall jag gå in på att kraften fullkomnas i svaghet. Innan vi ser vad Bibeln har att säga oss skall jag föst teckna en bild av hur allvarligt läget är. Och vi skall se hur Gud vill att det optimala kristna livet och församlingslivet skall levas.

3. Läget är allvarligt

Det är ju – om vi har öppna ögon – helt uppenbart att vi kristna tappat mycket mark och kraft under den senare delen av 1900-talet och hela tiden under 2000-talet. Några siffror om samfundens medlemsutveckling visar tydligt på detta. Siffrorna är i stort sett från mellan åren 1960 till 1999.

Frälsningsarmén (1960-1999) 41.500 – 17.960 (-64%)
Metodistkyrkan (1960-1999) 11.200 - 5247 (-61%)
Pingströrelsen, flest medlemmar (1960-1999) 92.000 – 90.174 (-19%)
Svenska Alliansmissionen (1960-1999) 14.900 – 12.821 (-29%)
Svenska Baptistsamfundet (1960-1999) 32.500 – 18.628 (-52%)
Svenska Missionskyrkan (1960-1999) 96.700 – 68.146 (-41%)
Evangeliska frikyrkan (1960-1999) 19 800 - 28 121 (+18% / -8%*)
ökningen beror på att de gått samman med helgelseförbundet och fribaptisterna.
EFS (1975-2000) 26.456 – 18.000 (-39%)

(Vill titta på lite färskare siffror hittar du den via denna länk.)

Minskningen av antal medlemmar i frikyrkosamfunden har mellan åren 1960 och 1999 varit ca. 76.000 medlemmar, från ca. 340.000 till 264.000 medlemmar. Någon sa att om pingstvännernas alla barn hade följt i sina föräldrars fotspår så hade Sverige haft en miljon pingstvänner idag. Varför det inte blev så bör man ju fråga sig.

Svenska kyrkans medlemmar minskar också kraftigt. Sedan början av 70-talet och fram till 2004 tappade man ca. 600.000 medlemmar. Under 2004 minskade antalet medlemmar i Svenska kyrkan med drygt 78.000.

Ökningen hos Trosrörelsen och Vineyard under de här åren motsvarar inte på något sätt minskningen i de övriga samfunden. Så de spelar ingen stor roll i statistiken.

Nu kanske någon läsare tänker så här: "Så här illa är det inte hos oss. Om alla kom till oss och gjorde som vi skulle det inte vara några problem". Men jag tror inte att Gud vill ha det på det sättet. Gud vill att allt hans folk, i alla olika sammanhang, skall lära sig gå i takt. Det är inte till någon speciell församling vi skall komma utan till Gud! En församling utgör ju egentligen alla de sant troende på en ort enligt Bibelns definition.

Ett exempel på hur ovaksamma vi kristna blivit är den statliga utredningen med benämningen SOU 2000:100. Vet du vad den heter med ett mer populärt namn? Den heter Bibel 2000 och är alltså en statlig utredning formellt sett. Fingranskar man denna översättning verkar avsikten med översättningen vara att ta bort det profetiska budskapet i GT. Man ser inte längre att texterna pekar på den kommande Messias. Och detta leder bl.a. till att Jesu gudomlighet förringas.

På flera ställen där grundtexten talar om Messias som skall komma låter Bibel 2000 oss tro att texten handlar om något som redan hade hänt. Fotnoterna är i vissa fall ännu värre eftersom de ibland rakt på sak föreslår någon fysisk person som levde på samma tid som profeten istället för att peka på Jesus. Jag skall inte gå in på detta i detalj, men det faktum att många kristna tagit emot denna översättning utan att reagera och se bristerna, är ytterligare ett bevis på hur ovaksamma och kraftlösa vi är.

4. Falska besked om väckelse

Många av oss kristna drömmer om att se mer av Guds kraft i våra liv. Och många av oss har säkert också funderat över varför vi ser så lite av denna kraft i dag – både i vårt egna liv, i församlingarna och i samhället. Vi har läst om hur denna mäktiga Guds kraft verkade på apostlagärningarnas tid. Ibland hör man om att det i dag händer liknande under och tecken som på apostlagärningarnas tid, och att många blir frälsta, men det är aldrig här, det är alltid där borta, någon annanstans, när jag inte var med. Och väckelsemötena idag är ofta bara en form av "lockelsemöten" som drar redan bekännande kristna från andra kyrkor som vill se något spektakulärt. Stora skaror av nyfrälsta ser vi inte i Västvärlden. Du skall få ett väldigt lysande exempel på detta. När taxipastor Leif Tholin besökte Alingsås för en tid sedan berättade han för mig om vad han hade upptäckt med en av de nya stora församlingarna i USA. Det är en församling som fått mycket uppmärksamhet eftersom man väldigt snabbt växt från 0 till 10.000 medlemmar. Man pratade om en väldig väckelse där. Leif Tholin bestämde sig för att kolla upp hur det egentligen stod till med den omtalade väckelsen. Det visade sig då att bara några få procent av de 10.000 medlemmarna var nyfrälsta. Resten kom från andra församlingar. Det är detta jag kallar för "lockelsemöten" som drar redan frälsta, men som vill se sensationer. Den här typen av möten adderar inte fler frälsta till den redan frälsta skaran i vårt land. De flyttar bara runt folk, folk som har blivit lekbollar för nya läror och spektakulära samlingar. Man bedriver sensationsmöten och omflyttning istället för sann evangelisation!

5. Varför försvann kraften och välsignelsen?

Det är tydligt i Bibeln att Gud vill att vi skall vara välsignade när vi lever i hans närhet. Vi kan läsa om Guds välsignelser för det judiska folket i Moseboken och fundera över om vi känner igen oss i det som står här. Vi läser 5 Mos 28:1-12:

"Om du lyssnar till Herrens, din Guds, röst, genom att noggrant följa alla hans bud som jag i dag ger dig, så skall Herren, din Gud, upphöja dig över alla folk på jorden. Och alla dessa välsignelser skall komma över dig och nå fram till dig, när du lyssnar till Herrens, din Guds, röst. Välsignad skall du vara i staden, och välsignad ute på marken. Välsignad skall ditt moderlivs frukt vara och din marks gröda, det din boskap föder, din nötboskaps kalvar och lammen i din hjord. Välsignad skall din korg vara och välsignat ditt baktråg. Välsignad skall du vara när du kommer in, och välsignad skall du vara när du går ut. När dina fiender reser sig upp mot dig, skall Herren låta dem bli slagna inför dig. På en väg skall de dra ut mot dig, men på sju vägar skall de fly för dig. Herren skall befalla sin välsignelse att vara med dig i dina förråd och i allt vad du företar dig. Han skall välsigna dig i det land som Herren, din Gud, ger dig. Herren skall upphöja dig till ett heligt folk åt sig, så som han med ed har lovat dig, om du håller Herrens, din Guds, bud och vandrar på hans vägar. Och alla folk på jorden skall se att du är uppkallad efter Herrens namn och de skall frukta för dig. Herren skall ge dig överflöd av allt gott – barn, avkomma från boskapen och gröda på marken – i det land som Herren med ed har lovat dina fäder att ge dig. Herren skall öppna för dig sitt rika förrådshus, himlen, för att ge regn i rätt tid åt ditt land och välsigna alla dina händers verk."

Det här är det Gamla förbundets välsignelser till Guds folk, judarna. Men precis som det gamla förbundets gudstjänst var en skuggbild av den andliga gudstjänst som skulle komma i det Nya förbundet, så är dessa välsignelser också en bild av de andliga välsignelser vi kan få del av i det Nya förbundet. Men vi får dessa genom nåd eftersom vi får tillgodoräkna oss Jesu rättfärdighet. Vi klarar inte att leva upp till Lagens krav själva. Men tillgodoräknar vi oss Jesu rättfärdighet skall vi också dela hans liv där vi avstår från överflödet för att istället överflöda i kärlekens kraft och goda gärningar.

Tappar vi kontakten med Gud och blir självupptagna, eller är ovilliga att hörsamma hans ord, så viker hans kraft och välsignelser ifrån oss. Vi märker det främst på det andliga planet. Det är i det här tillståndet vi befinner oss i dag. Ifrån t.ex. profeten Haggais bok i GT kan vi läsa om hur det kan bli när vi prioriterar vårt eget liv.

Haggai 1:9-11: "Därför att mitt hus ligger i ruiner, medan ni har bråttom, var och en med sitt eget hus. Därför har himlen över er hållit tillbaka sin dagg och jorden har hållit tillbaka sin gröda. Jag har kallat på torka att komma över landet och över bergen, över säden, vinet och oljan, över det som jorden alstrar, över människor och djur och över era händers arbete."

Säden, vinet och oljan här är för oss framför allt bilder av de andliga välsignelserna.

Om vi också tittar i Bibeln hur det kristna troslivet är tänkt att levas så får vi en bild av vad det är vi saknar och vad tron är tänkt att ge. Vi speglar oss liksom i dessa Bibelord och ser om bilden stämmer med oss eller inte.

Gal 5:19-23: "Köttets gärningar är uppenbara: de är otukt, orenhet, lösaktighet, avgudadyrkan, svartkonst, fiendskap, kiv, avund, vredesutbrott, gräl, splittringar, villoläror, illvilja, fylleri, utsvävningar och annat sådant. Jag säger er i förväg vad jag redan har sagt: de som lever så skall inte ärva Guds rike. Andens frukt däremot är kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, trohet, mildhet och självbehärskning."

Detta bibelord visar tydligt hur det är tänkt att vi skall bli till vårt sätt om vi lever i helgelse och Guds Andes ledning. Tyvärr ser vi för lite av Andens frukt bland oss kristna i dag. Frukten har blivit mer och mer blandad med köttets frukt. När vi speglar oss i detta bibelställe ser vi att vi saknar Guds Ande och Andens frukter.

Mark 17:18: "Tecken skall följa dem som tror detta. I mitt namn skall de driva ut onda andar. De skall tala med nya tungor. …. De skall lägga händerna på sjuka, och de skall bli friska."

Tecken skall följa dem som tror, står det. Eftersom vi ser så lite av dessa tecken idag måste vi fråga oss hur det är ställt med vår tro. Och har vi egentligen fattat vad tro är? All trosundervisning ledde oss på villovägar, och den sanna förståelsen av tro har tappats bort mer och mer. Därmed har vi också tapat bort äkta tecken och under som har Gud som upphovsman. Vi ser även här att det inte är som det borde vara med oss kristna.

Matt 17:20: " Om ni har tro, bara som ett senapskorn, skall ni säga till detta berg: Flytta dig dit bort, och det kommer att flytta sig. Ingenting skall vara omöjligt för er."

Hade vi bara ett senapskorn av den sanna tron – alltså bara en liten, liten bit – så skulle vi kunna flytta på berg. Det här handlar alltså om kvaliteten på tron, inte storleken. Och den här sortens tro ser vi inte bland oss så som vi borde.

Joh 15:7: "Om ni förblir i mig och mina ord förblir i er, så be om vad ni vill, och ni skall få det."

Samma sak här. Vi får inte allt vad vi ber om. Det är uppenbart att vi inte har det rätt ställt med vår relation till Gud.

Dessutom måste vi se allvarligt på utvecklingen i samhället. Vi ser hur våld, omoral, supande och allt möjligt elände bara ökar och ökar. Samtidigt som vi kristna blir marginaliserade, förlöjligade och kanske snart mer och mer tystade och förföljda. I värsta fall går vi arm i arm med världen. Denna utveckling tillsammans dessa bibelställen visar tydligt, tycker jag, att Guds kraft inte finns bland Guds folk i Sverige på ett sådant sätt som Gud vill. Så vi måste då ställa oss frågan:

6. Varför är det på det här sättet med oss?

Vi skall nu läsa ifrån profeten Haggai igen, för där har vi kanske ett svar på frågan varför det är så kraftlöst bland oss. Det budskap han förde fram var på den tiden riktat till Israels folk. Men Paulus säger ju att allt i skrifterna har blivit skrivet till vår vägledning. Bakgrunden var den att Guds folk hade kommit tillbaka till Israel från fångenskapen i Babel och börjat bygga upp det nerrivna templet. Men de hade lessnat på det jobbet. Och nu hade byggandet legat nere i 16 år. Istället hade folket börjat prioritera sin egen välfärd.

Haggai 1:2-11: "Så säger Herren Sebaot: Detta folk säger: ’Tiden har inte kommit, tiden att åter bygga upp Herrens hus." Och Herrens ord kom genom profeten Haggai. Han sa: Är det då tid för er att själva bo i panelade hus, medan detta hus ligger i ruiner? Så säger nu Herren Sebaot: Lägg märke till hur det går för er. Ni sår mycket men skördar litet. Ni äter men blir inte mätta. Ni dricker men släcker inte törsten. Ni klär er men blir inte varma. Den som får inkomst har hål i börsen. Så säger Herren Sebaot: Lägg märke till hur det går för er. Gå upp till bergen, hämta trävirke och bygg upp mitt hus, så skall jag glädja mig över det och visa min härlighet, säger Herren. Ni väntade er mycket, men se, det blev litet. Och när ni förde det hem, då blåste jag bort det. Varför? säger Herren Sebaot. Därför att mitt hus ligger i ruiner, medan ni har bråttom, var och en med sitt eget hus. Därför har himlen över er hållit tillbaka sin dagg och jorden har hållit tillbaka sin gröda. Jag har kallat på torka att komma över landet och över bergen, över säden, vinet och oljan, över det som jorden alstrar, över människor och djur och över era händers arbete.’ "

Nu skall jag först säga att Guds hus i dag inte är någon kyrkbyggnad. Det är vi kristna tillsammans som utgör Guds tempel idag. Församlingen är hans tempel, och Kristi kropp enligt Bibeln. Gud sa genom Haggai att folket inte tyckte det var prioriterat att bygga på Herrens hus. I stället la Guds folk tiden på sig själva, sin egen framgång och sin egen lyx. Men Gud säger att just för att de prioriterade fel blev inget välsignat. Och vi kan översätta denna strävan till andliga motsvarigheter för oss idag.

De sådde men fick inte se någon skörd. Vi sår ut Guds Ord men ser nästan inga nyfrälsta.
De åt men blev inte mätta. Vi äter kanske lite av Guds Ord. Men vi får inte den mättnad vi borde få och blir inte heller uppbyggda på det sätt som Gud vill.
De drack men törsten blev inte släckt. Vi törstar efter den Helige Ande.
När Guds folk fick inkomster försvann detta ut genom hål i börsen. Det här kan man kanske likna vid alla de medlemmar vi ständigt tappar från våra olika församlingar.
På grund av själviskhet och självupptagenhet höll Gud borta sin dagg från landet och det växte inget. Vi saknar den Helige Andes daggdroppar och regn i våra liv och församlingar, och vi växer därför inte i Ande, kraft eller nya invånare i Guds rike.
Gud lät torka drabba säden, vinet och oljan. Torkan har drabbat vår andliga skörd, vår glädje och vår smörjelse. Och mycket av vårt arbete är förgäves. Det går knackigt med arbetet i våra församlingar många gånger. Vi kan inte på något sätt jämföra oss med gamla tiders väckelser.

Inom den självupptagenhet som står i vägen för Guds kraft och välsignelser finns, vad jag kan se, några huvudområden som vi fullständigt drunknat i. Det är kunskap, karriär och framgång, materialism, fåfänga och nöjen. Jag tänkte stanna upp lite inför dessa saker här.

Kunskap blåser upp. Vi vet från berättelsen om Adam och Eva att just kunskapen kan komma emellan mig och Gud. Kunskapen kan få mig att sätta mig på Guds tron så att jag tycker att jag själv är smart nog att avgöra vad som är rätt och fel, gott och ont. Precis så gjorde ju t.ex. förre ärkebiskopen KG Hammar när han ansåg sig så klok att han kunde kasta delar av Bibeln på sophögen. När vi nu talar om religiös kunskap är det inte bara sådan som man får på universitet som kan stå i vägen för Gud. Det gäller även annan religiös kunskap. Marknaden för spektakulär kristen litteratur, video och TV är definitivt ett riskområde. Många läser idag hellre kristna pocketböcker än Bibeln. Många går hellre på bibelskola än att söka Gud i sin kammare. Världslig kunskap om t.ex. biologi, filosofi eller astronomi kan också få mig uppblåst så att jag ser ner på Bibelns budskap och inte vill testa vad som är sant.

När det gäller Framgång kan lusten att bli känd, erkänd, upphöjd, rik och omtalad dra iväg med oss. Allt fler av oss vill göra karriär och få framgång inom alla dessa områden bara för njutningens skull. Och karriär kan man som bekant göra även inom kyrkorna. Karriär och framgång behöver inte vara fel, men det är vad vi har i fokus som styr min andliga utveckling. Vi vet att karriär och framgång ofta hamnar mellan oss och Gud. Du kanske sitter fast i detta? Jag har själv gjort det, och det ledde till utbrändhet – tack och lov!

Materialismen verkar aldrig nå fram till sin yttersta gräns. Hur många kristna är det inte idag som också skall ha det senaste av hemelektronik, stylad inredning, flott villa. Man skall ha minst två lyxiga bilar, maffig motorcykel, 4-hjuling, segelbåt, hästar, hundar, sommarstuga, m.m. m.m. Är du inne på denna arenan så kommer du inte att kunna leva det liv som Gud har för dig.

Fåfängan gör att vi går på gym, till dyra frisörer, till massageinstitut, dietister och plastikkirurger och annat. Vi köper högvis med smink och dyrbara kläder. Fåfängan är också kopplad till de sexuella begären som vill dra iväg med oss utanför de gränser Gud satt upp.

När det gäller Nöjen finns idag inte heller någon större skillnad på kristna och icke-kristna. Vi ser samma filmer, spenderar timmar framför TV:n (eller på Internet) varje kväll, går på teater, bio, opera och konserter av alla slag. Nöjeslystnaden styr också mycket vad vi skaffar för senaste prylar. Semesterresorna blir fler och fler och mer och mer avancerade och kostsamma. Och många kan lägga 300-500 kr på en enda måltid på restaurang utan att reflektera över att 200 kronor kan betala mat, bostad, kläder och skola i en hel månad för ett fadderbarn i Indien. Har du tappat bort tiden med Gud pga alla nöjen som du unnar dig? Det är lätt hänt om man följer mängden.

Alla de här sakerna behöver inte vara fel eller synd, men frågan är vad du sätter främst i livet – vad du har i fokus, och vad du har för mål. Står de här saker i vägen för ditt liv med Gud, så kommer du att förlora mycket av den kraft och välsignelse som Gud vill ge dig för att vinna andra till evigheten.

Fundera över hur det står till i ditt liv.

Är det någon skillnad på dig och de som inte är kristna?
Lever du ditt liv med andras frälsning i fokus?
Är du ett kärleksbrev från Gud till andra människor?
Är du en kristusdoft eller doftar du bara dyr parfym/rakvatten?
Återspeglar du Jesus, eller är det bara du själv som syns i spegelbilden?
Märks det att du egentligen är medborgare i ett annat rike? Hörs det på ditt språk? Märks det på din kultur? Eller har du anpassat dig så till denna världen att ditt himmelska medborgarskap inte längre märks?

Jag själv brister i mycket av allt detta, men det får mig förhoppningsvis att söka Gud ännu mer, och precis så skall det vara när vi söker Gud. Det här skall inte få oss att ta oss i kragen. Det skall få oss att bekänna vår otillräcklighet inför Gud och be om hans hjälp, kraft och helgelse.

Vi är kallade att lämna ALLT bakom oss under vår korta session i denna världen så att Jesus i stället kan bli vårt allt, och då skall han ge oss det vi behöver. Men Jesus har ingen önskan om att vi skall leva i lyx. Vår lyx skall vara att tjäna Gud och våra medmänniskor. Bibeln talar mycket om att en gudstjänst som är värd något i Guds ögon är att vi tar oss an de nödställda och lidande. Om vi inte gör detta är våra gudstjänster och vår lovsång bara oväsen i Guds öron. Är det på det här sättet med oss är det klart att vi inte kan få se någon väckelse.

Lite statistik

Jag har lite siffror från olika SIFO-undersökningar som säger en del om svenskarnas prioriteringar.

I en undersökning om vilken dröm folk helst skulle vilja att den gick i uppfyllelse valde 53 % att vinna högsta vinsten på lotteri.
55 % tycker det är bra med Casion i Sverige.
37 % tycker det är okey med porrfilm i TV.
En undersökning från Media-Mätning visar att svensken i genomsnitt ägnar två timmar och 31 minuter åt TV-tittandet varje dag. Det motsvarar 38 dygns oavbrutet TV-tittande per år och 7 års oavbrutet TV-tittande om man ser på en 70-årsperiod.
71 % av svenskarna ägnar sig aldrig åt bön eller bibelläsning enligt SIFO.

I ett sådant här land är det inte lätt för Gud att välsigna och ge ut av sin Ande och kraft. Siffrorna pekar ju på att svenskarnas fokus är långt ifrån det Gud vill. Och i de här siffrorna finns tyvärr många kristna med.

7. Sök först Guds rike!

Nu vet du EN stor orsak till varför vi ser så lite av Guds kraft i dag. Det är vår själviskhet och självupptagenhet. Vi prioriterar bort Gud tillförmån för vår egen njutning! Vi får inte glömma, att det korta liv vi fått på jorden har vi inte fått för att vara turister här. Gud har en uppgift för var och en av oss och han vill också att vi skall bli helgade och klara för det eviga livet hos honom. Utan helgelse får ingen se Gud står det i Hebreerbrevet. Och allt vad vi behöver vill Gud ge oss av nåd. Vi kan inte förtjäna det genom att vara duktiga. Vi skall bara komma till honom först av allt.

Matt 6:33 "Sök först Guds rike, så skall ni få allt det andra."

Tänk vad svårt vi har det med detta "först". Sök först Guds rike. Det var detta som det judiska folket på Haggais tid också hade problem med. Vi tittar i Haggais bok igen för att se vad Gud ville att folket skulle göra då. I kapitel 1 vers 8 säger han till folket:

"Gå upp till bergen, hämta trävirke och bygg upp mitt hus."

Det här betyder för oss att vi skall söka oss till våra olika böneplatser och i bön börja bygga på Herrens hus. Vi själva utgör stenar i husbygget. Vi läser vidare från kapitel 1 vers 12 till slutet av kapitel 1:

"Serubbabel, Sealtiels son, och översteprästen Josua, Josadaks son, med hela kvarlevan av folket, lyssnade till Herrens, sin Guds, röst och till profeten Haggais ord, eftersom Herren, deras Gud, hade sänt honom, och folket fruktade Herren. Då sade Haggai, Herrens sändebud, genom ett budskap från Herren till folket: "Jag är med er, säger Herren." Och Herren uppväckte en iver hos Serubbabel, …… ståthållare i Juda, och hos översteprästen Josua, …….. och hos hela kvarlevan av folket, så att de började arbeta på Herren Sebaots, sin Guds, hus."

Folket lyssnade på Gud och Gud gav dem då t.o.m. en iver att bygga vidare på Herrens hus. Från den stund Guds folk hade vänt om och prioriterat rätt skulle Gud börja välsigna. Vi läser i kapitel 2 vers 19 och 20:

"Lägg noga märke till det som sker från denna dag och framöver, …. Finns någon säd ännu kvar i kornboden? Nej, och varken vinstocken eller fikonträdet, varken granatträdet eller olivträdet har ännu burit någon frukt. Men från denna dag skall jag välsigna"

8. Avslutning

Nu skulle jag vilja avsluta med att uppmuntra dig till att gå i en annan riktning än vad världen gör och prioritera Guds husbygge istället för ditt egna. Jesus säger så här:

"Gå in genom den trånga porten. Ty den port är vid, och den väg är bred som leder till fördärvet, och det är många som går fram på den. Och den port är trång, och den väg är smal som leder till livet, och det är få som finner den."

Vi kristna har allt för länge gjort världen följe på den breda vägen. Vi har följt efter pga oro över allt vi behöver, vi har följt efter pga av begär efter framgång, överflöd och nöjen, och så prioriterat oss själva före andra och Gud. Det är dags att vända om och gå den smala vägen, att gå i en annan riktning och att ha ett annat mål för ögonen än vad världen har. Det är SÅ väckelse kan starta! Och det är så vi får verklig glädje! Jag tror att vi måste vara konkreta och börja denna vandring på konkreta sätt.

Det kan handla om att du avstår från saker som du upplever binder dig och själ tid. Att avstå från saker som du känner ger liv åt olika begär. Gör något drastiskt om det behövs! Och framför allt handlar det om att prioritera livet med Gud i alla lägen. Vi kan alla t.ex. börja med att avsätta en halvtimma morgon och kväll för att umgås med Gud i stillhet, bibelläsning och bön. Och har du inte tid med det så säg upp någon tidningsprenumeration eller stäng av TV:n t.ex. Skall vi få uppleva väckelse börjar den i vår egen bönekammare. Det är förutsättningen för att en väckelse både skall komma och fortsätta. Du själv är en byggsten i Guds husbygge. Så bidra med den. Kan du få med fler stenar så är det ännu bättre, men missa inte dig själv. Det är först när din byggsten kommer på rätt plats som livet kommer att kännas riktigt meningsfullt för dig. Det blir inte lätt, men rätt!

Det som jag nu tagit upp här, att vår självupptagenhet står i vägen för Guds kraft och välsignelser, tror jag alltså är en stor orsak till att vi ser så lite av denna kraft i våra liv och församlingar i dag. Självupptagenheten är helt klart ett hinder för väckelse. Men återfinner vi likt kung Josia våra Biblar och där ser hur Gud vill att vi skall leva, och ber Gud om hjälp att leva så, kan det leda till förändring.

I nästa del skall jag ta upp en annan sak som jag tror också står i vägen för Guds kraft. Och det är vår ovilja till att acceptera svaghet. Trots att Bibeln säger att Guds kraft fullkomnas i svaghet.

Gå vidare till "Församling på villovägar - del 2"

/Lennart