Matt 4:4: "Det står skrivet: Människan lever inte bara av bröd, utan av varje ord som utgår från Guds mun."
Många gånger när vi kristna diskuterar saker som berör vår tro så säger vi: "Nej, så tycker inte jag" eller "Jag tycker så här…" osv. Det har blivit allt vanligare att vi plockar fram egna värderingar och åsikter. Det kan vara sådant som man fått med sig hemifrån eller fått från annat håll senare i livet. Kanske vi hänvisar till vad den eller den förkunnaren sagt, eller till någon bok vi läst – vilket så klart inte behöver vara fel. Men det har blivit allt mer sällsynt att vi hänvisar till vad Bibeln har att säga i olika frågor, och därmed lämnar vi kanske vår Skapare och Herre utanför resonemanget. Vi förtröstar istället på eget intellekt, egna kunskaper, bildning, förnuft, andra källor, osv. Kanske man fängslats av vad man senast snappat upp ute på Nätet.
Många kristna har helt klart blivit allt slarvigare med vad man tror och vilka värderingar man hakar på; Bibeln har blivit akterseglad. Åsikter har dessutom ofta bäst-före-datum och man byter därför gärna åsikt för att inte komma i konflikt och för att inte bli ansedd att vara sällsynt korkad. Vi svenskar sägs ju vara ett folk som är särskilt rädda för konflikter; vi är ofta rädda för att tycka annorlunda än vad majoriteten tycker och hamna utanför vad som är politiskt korrekt och gångbart. Men sådan var inte Jesus, inte heller Bibelns apostlar och profeter. De svarade ofta "Det står skrivet…" med en hänvisning till en särskild text i Skriften – det vill säga Gamla testamentet för deras del. Och när de sa så hamnade de inte sällan i konflikt och blev illa omtyckta.
Ett exempel på när Jesus hänvisar till Skriften är när Satan får lov att fresta honom. Då hänvisar Jesus till vad som står skrivet inte mindre än tre gånger vid samma tillfälle:
Matt 4:1-11: "Sedan fördes Jesus av Anden ut i öknen för att frestas av djävulen. Och när han hade fastat i fyrtio dagar och fyrtio nätter, blev han till sist hungrig. Då kom frestaren fram och sade till honom: ’Om du är Guds Son, så befall att de här stenarna blir bröd. Jesus svarade: ’Det står skrivet: Människan lever inte bara av bröd, utan av varje ord som utgår från Guds mun.’ Sedan tog djävulen honom till den heliga staden och ställde honom på tempelmurens utsprång och sade: ’Om du är Guds Son, så kasta dig ner! Det står ju skrivet: Han skall ge sina änglar befallning om dig, och de skall bära dig på händerna, så att du inte stöter din fot mot någon sten.’ Jesus sade till honom: ’Det står också skrivet: Du skall inte fresta Herren, din Gud.’ Därefter tog djävulen honom upp på ett mycket högt berg och visade honom alla riken i världen och deras härlighet. Och han sade: ’Allt detta vill jag ge dig, om du faller ner och tillber mig.’ Då sade Jesus till honom: ’Gå bort, Satan! Ty det står skrivet: Herren, din Gud, skall du tillbe, och endast honom skall du tjäna.’ Då lämnade djävulen honom, och se, änglar trädde fram och tjänade honom."
I denna text ser vi alltså att Jesus hela tiden hänvisade till Skriften; han började inte dividera med Djävulen. Han gjorde det alla tre gånger och därefter lämnade Djävulen honom ifred. Så jag tycker att vi här i Jesu eget agerande får en vink om hur även vi bör agera när vi hamnar i olika situationer där Bibeln har något att säga.
Ett annat exempel ser vi när Jesus konfronterar den kommers som förekom i Guds tempel i Jerusalem. Även här hänvisar Jesus till Skriften:
Luk 19:45: "Sedan gick Jesus in på tempelplatsen och började driva ut dem som sålde där. 46 Han sade till dem: ’Det står skrivet: Mitt hus skall vara ett bönens hus. Men ni har gjort det till ett rövarnäste.’ "
Vi kan ta ett exempel från aposteln Paulus texter också. När Paulus konfronterade galaternas villfarelse att börja med omskärelse så hänvisade även han till Skriften:
Gal 3:10: "Men alla som håller sig till laggärningar är under förbannelse. Det står skrivet: ’Under förbannelse står den som inte håller fast vid allt som är skrivet i lagens bok och gör därefter’ "
Eller vad aposteln Petrus skrev i sitt första brev:
1 Peter 1:14-16: "Som lydnadens barn skall ni inte styras av de begär som ni tidigare levde i när ni ännu var okunniga. Nej, liksom han som har kallat er är helig, skall ni föra ett alltigenom helgat liv. Det står skrivet: Ni skall vara heliga, ty jag är helig."
Men det finns dessutom en mängd andra varianter på frasen "det står skrivet" där det hänvisas till det skrivna i Bibelns texter. Här är några exempel:
Jes 66:2: "Min hand har ju gjort allt detta, så att det blev till, säger Herren. Jag skådar ner till den som är betryckt och har en förkrossad ande, och till den som fruktar mitt ord."
1 Kor 10:11: "Det som hände dem [judarna] tjänar som exempel och skrevs ner för att varna oss som har världens slut inpå oss."
Matt 19:4-5: "Har ni inte läst att Skaparen från begynnelsen gjorde dem till man och kvinna och sade: Därför skall en man lämna sin far och mor och hålla sig till sin hustru, och de två skall vara ett kött"
Matt 12:5: "Eller har ni inte läst i lagen att prästerna i templet på sabbaten bryter mot sabbaten och ändå är utan skuld?"
Luk 11:28: "Saliga är de som lyssnar till Guds ord och bevarar det."
Luk 16:29: "Men Abraham sade: De har Mose och profeterna. Dem skall de lyssna till."
Joh 5:46: "Om ni trodde Mose, skulle ni tro på mig, ty om mig har han skrivit."
Joh 7:42: "Säger inte Skriften att Messias skall komma av Davids släkt och från Betlehem, den stad där David bodde?"
1 Kor 4:6: "Bröder, detta har jag för er skull tillämpat på mig och Apollos, för att ni skall lära er den regeln när det gäller oss att inte gå utöver vad Skriften säger och inte skryta över en ledare på den andres bekostnad."
Helt klart finns det massor med bibelverser där Bibeln liksom hänvisar till sig själv – för att uttrycka det på ett annat sätt. Och i det sista av bibelorden ovan ser vi en mycket klar uppmaning till att inte väva in annan undervisning eller andra källor än det som Bibeln ger oss när vi skall definiera vår tro. Här försyndar sig t.ex. den Katolska kyrkan oerhört mycket eftersom de jämställer sina traditioner och sin katekes med Bibeln. Ibland står dessa t.o.m. över Bibeln! Och i många karismatiska kretsar har man flätat in nya s.k. "uppenbarelser" i sin teologi. Ibland bygger sådan ny undervisning på vad Bibeln inte säger. Man menar alltså att det som saknas i Bibeln kan man lägga till. Då har man verkligen gett sig ut på hal och svag is!
Sola Scriptura
Här kan det vara läge att hänvisa till Reformationens tyngsta rättesnöre som var Sola Scriptura, vilket betyder Bibeln allena. Detta innebär att Bibeln skall vara den enda källan och grunden till den kristna läran; endast Bibeln kan och får definiera en sann kristen tro! Det som reformatorerna främst reagerade mot var ju att det inom Kyrkan förekom (och fortfarande förekommer!) så otroligt mycket läror och riter som helt saknade stöd i Bibeln. Därför var Sola Scriptura något som reformatorerna höll hårt i. Därför är Sola Scriptura något som även vi – som vill vara sanna kristna – måste hålla lika hårt i idag när det är så ofantligt mycket som tränger undan den sanna kristna tron. Vi bör alltså följa Jesu, apostlarnas och reformatorernas exempel och alltid hänvisa till/undersöka vad Bibeln säger oss när vi ställs inför frågor och företeelser som har med vår tro och vårt leverne att göra.
Diskussioner och åsiktsutbyte
Är man kristen och öppen med sin tro hamnar man ibland i diskussioner som berör trons område. Är det en diskussion med en icketroende kan det vara svårt att hänvisa till vad Bibeln undervisar eftersom den man diskuterar med troligen ser Bibeln som ett mänskligt påfund och en sagobok. I ett sådant läge kan det kanske vara bättre att börja med att berätta om hur man själv kommit till tro och vad detta betyder i ens liv. Så småningom blir det kanske läge att gå in på nödvändigheten av att bli frälst och att peka på Guds erbjudande i evangeliet. I detta skall man lita på Guds ledning, så klart.
Men hamnar man i diskussion med en annan kristen och diskussionen berör trons område, då är det så klart alltid Bibeln man skall hänvisa till eftersom det är Bibeln som definierar vår tro. I detta är Jesus själv och apostlarna lysande förebilder – som vi sett ovan. Tyvärr är det allt fler kristna som viftar undan vad Bibeln har att säga, men då får det vara så; det går som bekant inte att tala för döva öron. Här kan vi minnas vad Bibeln säger om Abraham:
Jak 2:23: "Abraham trodde Gud, och det räknades honom till rättfärdighet, och han kallades Guds vän."
Med detta menas inte att Abraham trodde på Gud i betydelsen att tro att Gud existerar. Många tänker att det är en sådan tro som är den frälsande tron. Nej, det står att Abraham trodde Gud; Abraham höll Guds Ord och löften för att vara sanna och han agerade där efter. Det innebar att han gav upp allt eget strävande och lämnade sitt hemland för att vandra mot det utlovade landet, helt i linje med vad Gud hade sagt honom. Detta förhållningssätt till vad Gud hade lovat, och det faktum att Abraham gick på dessa tilltal, just DET gjorde att Abraham fick en tillräknad rättfärdighet. Han var alltså inte rättfärdig i sig själv och kunde inte heller prestera en rättfärdighet; det var Gud som gav honom en rättfärdighet att liksom ikläda sig. Denna Abrahams tro kan vi se som en liknelse för hur vi kristna är kallade ut ur världens tankegångar och livsstil, för att istället hålla oss till Gud och med hans hjälp gå mot vårt nya hemland: evigheten med Gud!
Det frälsande i den kristna tron är alltså att vi omvänder oss till Gud och sätter vår tilltro till att Jesu försoningsgärning är det enda som räknas för vår frälsning. Vi håller Guds löften i Jesus Kristus för att vara sanna. Detta förhållningssätt till Guds löften och Ord är det som skall genomsyra en sann kristen tro, och när vi är Guds sanna barn som tror på det vår Far sagt, då hänvisar vi också till Bibeln med orden: Det står skrivet! och Skriften allena! Men vågar vi tro på allt som står skrivet? Är vi villiga att bli dumförklarade? Är vi beredda att ta det kors på oss som det faktiskt innebär att tro på Bibelns budskap? Det bör vi fundera ordentligt på!
Vidlyftiga tolkningar
Att kristna ägnat sig åt vidlyftiga tolkningar av olika bibelverser, som ligger långt utanför de ramar som Bibeln ger, är något som förekommit i alla tider. Men med Internets hjälp har detta exploderat! Personligen är jag övertygad om att man skall försöka läsa Bibeln precis så som det står, så långt det är möjligt, och att det inte krockar med den verklighet vi lever i. Men Bibeln har också ett bildspråk och profetiska ord som i vissa fall måste tolkas. Men tolkningarna får då inte gå utanför vad Bibeln i sin helhet har att säga i ett aktuellt ämne. Så här är det viktigt att hålla sig till "det står skrivet", det är ju vad Bibeln själv pekar på, som sagt. Sedan finns det bibelverser som vi ännu inte har full insikt i vad de betyder, och då är det troligen så att insikten kommer med tiden. Det tycker jag denna bibelvers ger oss vägledning om:
Daniel 12:4, 12:9-10: "Men du, Daniel, må gömma dessa ord och försegla denna skrift intill ändens tid; många komma att rannsaka den, och insikten skall så växa till… Då sade han: "Gå, Daniel, ty dessa ord skola förbliva gömda och förseglade intill ändens tid. Många skola varda renade och tvagna och luttrade, men de ogudaktiga skola öva sin ogudaktighet, och ingen ogudaktig skall förstå detta; men de förståndiga skola förstå det." (1917-års översättning)
Bibelkoder
En del kristna sysselsätter sig med det som kommit att kallas för "bibelkoder". Det handlar om att det skulle finnas dolda budskap i bibeltexterna som bara kan fås fram om man sätter olika värden på orden, sedan tolkar man värdena som andra ord och på så sätt får fram dessa dolda budskap, förenklat sett. Men inget i Bibelns text tyder på att detta existerar. Istället hänvisade ju Jesus och apostlarna till det skrivnaordet, alltså den synliga läsbara texten. Paulus var kanske tydligast med att det inte fanns något dolt i det han skrev:
2 Kor1:13: "Ty vi skriver inget annat till er än det ni läser och kan förstå. Och jag hoppas att ni ända till slutet kommer att förstå"
Man kan ägna hela livet åt att läsa, studera och begrunda Bibelns skrivna text eftersom det är Guds levande Ord; det passerar aldrig ett bäst-före-datum. Gud vägleder bibelläsaren i läsandet och uppenbarar nya insikter när han tycker tiden är den rätta. Så varför då kasta bort tiden med att försöka hitta "dolda budskap" bakom den skrivna texten? Är det möjligen så, att ett intresse för s.k. bibelkoder och liknande saker blottar ett ointresse för det skrivna budskapet i Bibeln? Det bör man också fundera över.
Grundtexterna
Vill man gå djupare i den skrivna texten, kan det ibland vara givande att se efter hur den hebreiska grundtexten till Gamla testamentet och den grekiska grundtexten till Nya testamentet uttrycker det skrivna. Detta kan ge fördjupad insikt och nya infallsvinklar i en del fall. Så vill man tränga djupare i Bibeln är grundtexterna ett utmärkt komplement. Ett bra verktyg på Nätet för att läsa grundtexterna med engelsk text under grundtexten är Biblehub som du hittar här: https://biblehub.com/interlinear/genesis/1.htm Man väljer bibelbok och kapitel högst upp i sidan.
Sökhjälpmedel och andra bibelöversättningar
Att söka efter ord, fraser och meningar i Bibeln är också värdefullt när man vill studera något särskilt eller få fram någon vers man minns men inte kan hitta.
Svenska Folkbibeln på Nätet är den tjänst jag främst använder för att söka efter bibeltexter i. Där kan man söka i båda versionerna av Svenska Folkbibeln, 1998 och 2015. Denna sökmotor fungerar egentligen som en bibelkonkordans. Här hittar du Svenska Folkbibelns sökmotor: https://folkbibeln.it/
Reformationsbibeln finns också att läsa och söka i på Nätet. Den är dock inte fullständig: https://bibelonline.se/textfind.php
Biblehub har inte bara grundtexterna. Där kan man även läsa en mängd andra bibelöversättningar som t.ex. King James Bibel: https://biblehub.com/kjv/genesis/1.htm Man väljer bibelbok och kapitel högst upp i sidan.
Kanske detta bibelord kan vara lämpligt att avsluta denna text med:
2 Tim 3:16-17: "Hela Skriften är utandad av Gud och nyttig till undervisning, till bestraffning, till upprättelse och till fostran i rättfärdighet, för att gudsmänniskan skall bli fullt färdig, väl rustad för varje god gärning."
/Lennart
