Ignatius andliga övningar – Ignatiansk spiritualitet

Ignatiansk spiritualitet och andliga övningar har idag vunnit mycket terräng inom svensk kristenhet. Inte minst används dessa metoder och dess tankegångar på olika retreater i kristenheten, inte bara i Svenska kyrkan utan nu även i frikyrkliga sammanhang. Vad är då detta för något och vem var denne Ignatius av Loyola? Är det förenligt med en sann och sund kristen tro?

Jesuitorden och dess grundare
Igatius av LoyolaJesuitorden grundades år 1534 av den spanska soldaten och katolska prästen Ignatius av Loyola (1491-1596). Orden fungerade som en front mot reformationen, och dess medlemmar är kanske några av de mest påvetrogna människorna på vår jord. Medlemmarna har sedan reformationen kallats för ”Jesu soldater” och ”påvens soldater till fots” med Loyola som deras första general. Jesuitorden är ett edsvuret sällskap som är fullkomligt trogna den Katolska kyrkan, dess ledarskap och hierarki. Medlemmarna lyder blint påvens befallningar om var i världen de skall tjäna honom. Jesuitorden styrs av sin nuvarande general från Rom. Idag har denna orden ca. 20.000 medlemmar och ca. 14.000 av dessa är katolska präster.

På jesuiternas svenska hemsida kan vi läsa något om deras levnadsregler:

"Den som i vårt sällskap... vill göra krigstjänst för Gud under korsets banér och tjäna Herren allena och den romerske påven, hans ställföreträdare på jorden; han skall högtidligt avlägga kyskhetslöfte och låta förstå att han därmed blir medlem av ett sällskap som i första hand har grundats för själarnas fullkomlighet i livet och fulländning i den kristna läran."

Jesuiterna fick snabbt fotfäste i Europas skolor och universitet och dessutom stort inflytande i stat och samhälle. Redan i mitten av 1600-talet hade de etablerat cirka 500 lärosäten för högre utbildning i Europa, och denna siffra ökade starkt fram till mitten på 1700-talet. Än idag leder de flera skolor och högre utbildningar över hela världen.

Tittar man runt på Nätet i artiklar som finns skrivna om jesuiterna, så ser man där starka misstankar om att jesuiterna infiltrerat på många olika sätt i samhället världen över. Inte minst har de gjort så med avsikt att korrumpera den evangeliska kristenheten och på så sätt ta kål på reformationens resultat, menar man. Det finns också filmer gjorda på detta tema. En sådan är A Lamp in the Dark som du kan se via denna länk. Vad som är helt korrekt och sant i all information som presenteras ute på Nätet har jag svårt att bedöma, men mycket pekar ju på att starka krafter varit verksamma för att förgöra den evangeliska kristenheten inifrån. Vi ser också frukten av sådan verksamhet mycket tydligt idag. 

Men så mycket kan man säga om jesuiterna, att de utgör en organisation som kraftfullt, strategiskt och långsiktigt verkar mot reformationen i avsikt att föra alla folk, kyrkor och samfund tillbaka till lydnad under ”Petri stol” – alltså påven – och det är ju illa nog!

Ignatius andliga övningar
Denne Ignatius av Loyola är alltså mannen bakom de nu så populära andliga övningar som inte enbart erbjuds inom Katolska kyrkan utan nu även i många s.k. protestantiska kyrkor och samfund.

År 1521 fick Ignatius en syn där han säger sig ha sett ”Guds moder” – alltså Maria – med sitt barn (Jesus) i famnen. Synen ledde enligt Ignatius familjemedlemmar till en mycket stor förändring i hans liv. Denna förändring ledde vidare till ett frenetiskt arbete med både jesuitorden och med de andliga övningar med vilka Ignatius främst ville stärka sina ordensbröder, men så klart också påverka andra delar av jordens befolkning.

Mariadyrkan var en hörsten i Ignatius teologi och är så än idag inom jesuitorden. Den katolske teologen J. Huber har t.o.m. sagt att mariadyrkan är "jesuiternas sanna religion" (The secret history of the Jesuits, s.86). Ignatius menade själv att jungfrun Maria var den som inspirerade honom att forma hans andliga övningar.

Ockulta krafter för tankekontroll
De visioner och syner och den kanalisering som Ignatius vägleddes av, går lätt att sortera in under begreppet ockultism eller spiritism. Ett mål med hans andliga övningar innebär dessutom en form av hjärntvätt och tankekontroll. Med dessa tekniker han arbetade fram – med hjälp av den avlidna jungfrun Maria – ville Ignatius göra kandidater till jesuitorden mogna att utbilda, påverka och kontrollera på det sätt som han själv tänkte sig. Han ville göra dem till lydiga soldater under påvens makt. I The secret history of the Jesuits (s.29-39), skriven av Edmond Paris, kan man läsa följande (min översättning från engelskan):

Ignatius förstod bättre än någon annan ledare före honom, att det bästa sättet att upphöja en man till en särskild perfektion är att vara herre över hans tankar. Vi "uppfyller honom med krafter som han senare inte kan bli av med, krafter som är mer bestående än några principer och läror; dessa krafter kan komma upp till ytan igen, ibland utan att ens ha nämnt dem under flera år, och bli så tvingande att den egna vilja inte kan göra motstånd, den måste följa kraftens oemotståndliga impulser".

Ibland har jag undrat varför så många kända förkunnare/pastorer i vårt land plötsligt blivit helt hänförda av mystik och katolsk religion. De verkar ha blivit hjärntvättade och satta att röra sig i en helt ny riktning.  Jag tror att svaret finns i det du läst ovan. Sysslar man med övningar av det här slaget öppnar man sig för krafter som inte går att stå emot och som därmed "omskolar" personen i en helt ny riktning där man mer och mer går mot "lydnad under Petri stol" (påven)!

Självförgudning
Enligt jesuiternas svenska hemsida utgår Ignatius andliga övningar från hans egna erfarenheter av meditation och kontemplation. Hans tankegångar bygger även på andra mystiker och teologer såsom Origenes, Franciskus av Assisi, Thomas av Aquino mfl. Och i Ignatius teologi spelar tanken om att människan är kallad till att bli gudomlig * en avgörande roll. Detta är inte en en tankegång som Ignatius är unikt ensam om, för i den Katolska kyrkans katekes (som där har samma status som Bibeln) står det så här i andra kapitlet, artikel 3, paragraf 1:460:

Ty Guds Son blev människa för att göra oss till Gud. Guds ende Son ville att vi skulle få del av hans gudom och antog vår natur för att han, som blev människa, skulle göra människorna till gudar.

Detta är en mycket allvarlig villolära, som även utgör en hörnpelare i Trosrörelsens teologi. Kanske det är just på grund av denna lära som Trosrörelsen ibland närmat sig den Katolska kyrkan? Det är inte omöjligt. På senare tid har ledare inom Trosrörelsen även närmat sig New age-rörelsen, även den en rörelse där tanken om att människan skall bli gudomlig är helt grundläggande. Så helt uppenbart sker en sammanlänkning mellan de rörelser som vi skulle kunna säga styrs i en antikristlig anda. Och i denna utveckling utgör helt klart Ignatius andliga övningar en slags inkörsport och katalysator.

Felaktig syn på syndens problem, lagiskhet
Ignatius tankegångar är helt i linje med Katolska kyrkans lära och i dessa tankegångar finns också en mycket farlig och vilseledande syn på synden. Den säger att onda tankar inte är synd utan det är först när man hänger sig åt, välkomnar och accepterar njutningen som synden inträffar. Detta är så klart helt i motsats till Bibelns undervisning om synd, att vi är födda som syndare som utan Guds hjälp inte förmår att göra det goda.

Ignatius andliga övningar handlar då mycket om att i egen kraft bekämpa onda tankar så att dessa inte leder vidare in i onda gärningar. Det handlar om att förnuftet – som sägs vara den högre delen av människan – skall styra över den sinnliga delen så att oordnade känslor och tankar blir ordnade. Man skall i dessa övningar vända sig inåt och fråga sig om man samtyckt till onda tankar och observera dessa psykologiska processer. Man skall analysera om man reagerat med avsky på onda tankar eller inte. Man skall bedöma om man tillräckligt snabbt ersatt onda tankar med goda tankar, eller om det dröjt för länge eller om man inte alls ersatt de onda tankarna med goda. I dessa – vad vi måste kalla – psykologiska processer, finns med andra ord stort utrymme för godtycklighet, osäkerhet, fördömelse eller självgodhet, högmod osv. Mycket är beroende av hur stark du är rent mentalt. Det som borde bekännas som synd – en del av din syndanatur – blir flyktigt och osäkert och därför kommer man långt ifrån en enkel och ärlig syndabekännelse inför Gud. Det blir till slut svårt att avgöra vad som är synd och inte. Allt handlar ju om att bearbeta sig själv utifrån en diffus diagnosmetod som varken har en sund kristen tro eller Bibeln som grund. I detta blir man lätt beroende av att få hjälp av t.ex. en katolsk präst för att avgöra vad som var en syndig tanke och vad som inte var det.

Det är för det vakna ögat lätt att förstå att Ignatius andliga övningar innebär ett lagiskt beteende, vilket tydligt syns i detta citat ur Andliga övningar:

”Människan är skapad till att lovprisa, vörda och tjäna Gud, vår Herre, och därigenom rädda sin själ.” *

Man kan sammanfatta Ignatius metod så här:

- Kämpa mot din synd så försvinner dina onda tankar

- Gör goda gärningar så märker du inte dina onda tankar

- Kämpa mot lusten att samtycka till synden

- Lita på den goda eftersmaken efter varje övervunnen frestelse

Tanken hos Ignatius är alltså inte att synden i våra liv skall leda till förkrosselse och syndabekännelse. Istället skall man med andliga övningar och disciplin övervinna frestelser och synd.

Ignatius menade också att det finns två sätt att vinna förtjänst utifrån en syndfull och ond tanke som dyker upp: 1. Man motstår tanken genast och övervinner den. 2. Samma onda tanke återkommer gång på gång men man motstår den gång på gång till den är besegrad. På detta sätt menade han att man även kunde förtjäna nådegåvor. Detta är inget annat än ren och skär gärningslära, som jag hoppas att du förstår. Evangelisk och bibelförankrad tro säger oss istället att frälsningen enbart fås genom Guds nåd och att goda gärningar utgör den naturliga frukten av vår försoning med Gud och livet i Jesus Kristus, ett liv inom ”nådens domän”, ett liv i barnaskap!

En bibelförankrad kristen ser då enkelt att den helgelse som Gud erbjuder en sann kristen blir överkörd av detta lagiska levnadssätt som Ignatius katolska lära innebär. Helgelseförkunnelsen blir fokuserad på vad DU skall göra och inte göra, inte helt olikt hur förkunnelsen varit – och kanske fortfarande är – inom vissa frikyrkliga sammanhang. Och i sådana fall brukar Gud hålla tillbaka med både nåden och helgelsen. Gud låter då lagen få det utrymme som man önskat sig, och det leder vanligen till ett förljuget liv med ännu mer problem med synden.

Vittnesbörd
I en skrift av Fredrik Brosché görs en jämförelse mellan ignatiansk och luthersk andlig vägledning. Där finner vi flera intressanta vittnesbörd från personer som deltagit i andliga övningar utformade efter Ignatius principer. Här är vad några sådana personer vittnat om:

”Jag blev allt mer frustrerad. Uppmaningen att känna efter, söka i min längtan och möta Gud i den fungerade inte. När jag vände mig inåt såg jag bara mer och mer kaos.”

”Det blev för mycket psykologi, moral och vad jag skulle göra. Jag fastnade i mig själv och kom inte vidare.”

”Meditationerna på retreaterna kändes bara sega, jobbiga och gav mig inget.”

”Den ignatianska vägledningen löste mig inte från det som var mitt innersta problem. Jag längtade efter en ärligare syndabekännelse och en starkare överlåtelse till Kristus.”

Luthers erfarenhet
Som du säkert vet var Martin Luther först en katolsk munk. Därför har han intressanta erfarenheter att dela med oss. Han bekände att munkarna (och nunnorna) i stort sett endast kämpade mot sexuella lustar, något som han menar att de aldrig övervann trots sin idoga kamp. Men denna kamp gjorde att de ändå ansåg sig stå över andra människor i andlighet och att de var heligare än gifta människor. Sådant som oenighet, högmod, hat, förakt för sin nästa, förtröstan på den egna rättfärdigheten, åsidosättande av gudsfruktan och trohet till Bibeln, hädelse m.m. ansåg de inte vara synder, enligt Luther. Onda tankar skulle motas bort med ”fromma” gärningar så som fastor, vakor, böner, mässor, grova kläder, hårda sängar, etc. Det hela blev till ett oerhört hyckleri och ett förträngande av verklig synd.

Är då detta en bra metod?
Kanske man kan sammanfatta Ignatius andliga övningar med orden känslor, disciplin, förträngning och tankekontroll. Det är mycket vad dessa andliga övningar handlar om. Är då detta den väg Gud stakat ut för oss människor? NEJ! Detta är så klart inte Guds väg för att allt mer komma till rätta med det som är fel i vår grundläggande natur, detta är dock den väg som Katolska kyrkan erbjuder. Man kan också sammanfatta det hela så här: jesuiterna är påvens soldater till fots med uppdrag att tillintetgöra reformationens frukter, och Ignatius andliga övningar är både ett internt styrmedel och ett av deras vapen mot evengeliska kristna – och därmed mot evangeliet!

Men Guds väg heter Jesus Kristus! Det är HAN som är vår frälsning, vår helgelse, vår läromästare, vår räddning! Allt kretsar runt vem Jesus är, vad han gjort och vad han vill göra för mig. Vad jag är, vad jag kan, vad jag skall göra är ointressant i Guds perspektiv när det gäller hur jag skall bli räddad till det eviga livet och hur jag kan bli en allt mer helgad varelse redan på denna sida evigheten!

Slutord
Ett mycket bra sätt att pröva om något är förenligt med en sund och sann kristen tro (utöver att kontrollera mot Bibelns samlade undervisning, summan av Guds Ord) det är att granska det utifrån ”barnaskapsperspektivet”. Man funderar då på om det man granskar är förenligt med ett enkelt barnaskap inför vår Gud. I detta fall tycker jag att ignatiansk spiritualitet avslöjas omgående vid en sådan granskning. Andliga tekniker med ockult bakgrund, metoder och övningar är otänkbart att förena med ett sant och sunt barnaskap. Här vill jag avslutningsvis åter påminna om dessa mycket viktiga bibelord:

Matt 18:3: ”Amen säger jag er: Om ni inte omvänder er och blir som barn, kommer ni inte in i himmelriket.”

Luk 16:15: ”Ty det som är högt i människors ögon är avskyvärt inför Gud.”

/Lennart

Källor

  • Ignatiansk och luthersk andlig vägledning, 2018, Fredrik Brosché
  • The secret history of the Jesuits, Edmond Paris
  • * jesuiterna.com/ignatiansk-spiritualitet/ignatiansk-spiritualitet-las-mer/
  • Wikipedia
  • m.m.
  • jesuiterna.se
Svenska