Dalai Lama och den kontemplativa enheten

Innehåll

  1. Dalai Lama, Vishva Hindu Parishad (VHP) och djupmission
  2. Dalai Lama och Mind & Life
  3. Dalai Lama, WCCM och universell enhetsteologi
  4. Dalai Lama och Oneness-blessing/shaktipat/deeksha

Dalai Lama torde vara bekant för de flesta, men hur många känner till den andliga sidan av hans verksamhet?

  • Att han redan på 70-talet samarbetade med Vishva Hindu Parishad (VHP), hinduismens internationella missionsråd.
     
  • Att han på 80-talet bidrog till att starta Mind & Life Institute, som aktivt arbetar för att förena buddhism och vetenskap.
     
  • Att han bidragit till och påverkat utvecklingen av djupmeditation och universalism inom ramen för World Community for Christian Meditation med verksamhet i över 100 länder och nu sitter med som andlig vägledare i deras ”Guiding Board” tillsammans med bl a Walter Kasper, påvens Enhetsråd Pontifical Council for Promoting Christian Unity, Rowan Williams, ärkebiskop av Canterbury och Thomas Keating, katolsk munk, som öppet samarbetar med den nyandliga Oneness-rörelsen.

På det här sättet har han i decennier målmedvetet och systematiskt arbetat för att bana väg för den antikristnaenhet som i slutet av Uppenbarelsebokens beskrivs som en allians mellan draken, vilddjuret, den falske profeten, skökan och ett jordiskt ledarskap. Ur drakens, vilddjurets och den falske profetens mun utgår nämligen orena andar som gör tecken och som går ut till kungarna i hela världen för att samla dem till striden på Guds, den Allsmäktiges stora dag (Upp 16: 13-14) vid världshistoriens slut.

Segraren beskrivs i Upp 19:11-16 som ”Ryttaren på den vita hästen” med en ”mantel som doppats i blod” och namnen ”Guds Ord” och ”Konungarnas Konung och herrarnas herre”. Skökan tronar som drottning på ett scharlakansrött vilddjur med sju huvuden och tio horn. Hornen representerar tio kungar som har ett och samma sinne och ger sin makt och myndighet åt vilddjuret (Upp 17:12-13; 18:7).

Det här sinnet/medvetandet (engelskans ”mind/consciousness”) är det gudomliga medvetande/ enhetsmedvetande, rena eller tomma medvetande som all djupmeditation syftar till (mer information längre fram). Det i sin tur är en förutsättning för ”upplysningen” eller gudomliggörelsen, då människan skall erfara att hon själv är en del av den stora, kosmiska enheten och att hennes innersta, högre Själv egentligen är lika med en gemensam opersonlig och okänd ”GUD” bortom religionernas olika gudar (mer information längre fram).

 ”Men vi har Kristi sinne”, skriver Paulus i 1 Kor 2:16-17, och menar då alla som tagit emot Jesus Kristus som Herre och Frälsare, blivit renade i Lammets blod och födda på nytt av den helige Ande (Joh 1:12-13, Joh 3:3-5). I och med Honom kan vi be till Fader vår som är i himmelen och ha en personlig gemenskap med en personlig, helig och rättfärdig Gud. Jesu egen innerliga relation till Fadern är den sanna förebilden för ett sant lärjungaskap. Det är den enheten Jesus förbereder lärjungarna på när han talar om Hjälparen den helige Ande, sanningens Ande, som Fadern skall sända i Jesu namn (Joh 14:15-26, Joh 15:26, Joh 16:7-15, Joh 17:17-23), till dem som tagit emot hans Ord och blivit rena och heliga i och genom Guds Son.

Låt oss nu se lite närmare på Dalai Lama och den enhet som han är representant för.


1. Dalai Lama, Vishva Hindu Parishad (VHP) och djupmission

Johannes Aagaard (f.d. docent i missionsteologi vid universitetet i Århus, grundare av Dialogcentret i Århus med avknoppning i Köpenhamn) besökte Indien år 1979 tillsammans med Caryl Matrisciana (uppvuxen i Indien, brittiska föräldrar, bakgrund i new age, författare till boken Vägen ur New Age 1991, nu egen hemsida med mycket material om yoga m.m.). Under besöket läste de i indiska dagstidningar om en stor internationell hinduisk konferens i Allahabad. Konferensen, som samlade ca 60 000 deltagare, visade sig vara arrangerad av Vishva Hindu Parishad (VHP) som är hinduismens internationella missionsråd. Ordförande för konferensen var Dalai Lama!  Den tibetanska buddhism som Dalai Lama företräder är nämligen en av VHP:s samarbetspartners, vilket innebär att man även delar den hinduiska missionsorganisationens målsättning.

VHP har som mål

  • Att vidta åtgärder för att konsolidera och stärka det hinduiska samhället.
  • Att försvara, utveckla och sprida hinduismens livsvärderingar på etikens och det andligas område.
  • Att grunda en orden för missionärer, både lekmän och invigda, med syfte att utbreda de grundläggande livsvärderingar som omfattas av olika trosriktningar och samfund, däribland buddhisterna, jainisterna, sikherna, lingayaterna m fl och att öppna, driva och stödja seminarier eller träningscentra för sådana missionärer.
  • Att sprida kunskap om och förkunna de hinduismens etiska och andliga bruk och principer som passar i vår moderna tid i alla delar av världen, så att den samlade mänsklighetens bästa befrämjas.

Gurusammanslutningar som samarbetar med VHP är bl a Rama-Krishna-missionen, Swami Sivananda och hans utsända, t ex Skandinavisk Yoga, Sathya Sai Baba (Transcendental meditation), 3 HO (de vita sikherna), Teosoferna och den tibetanska buddhismen.

VHP ordnar många konferenser både i och utanför Indien för att samordna och inspirera den världsvida missionen. Dessa uppseendeväckande uppgifter lämnas av Johannes Aagaard i Caryl Matriscianans självbiografiska verk Vägen ur New Age (1991), s 161-163. Originalets titel är Gods of the New Age.

I en artikel om världsreligionerna och mission, TheMeeting of Missions (1998), redogör Aagaard för hur både hinduismen och buddhismen utvecklats till missionerande religioner fr.o.m. Religionernas Världsparlament i Chicago år 1893. Mötet var en framgång för Swami Vivekananda (hinduism), Anagarika Dharmapala (buddhism) och Annie Besant (teosofi). Det blev också en dörröppnare för österländsk djupmeditation som yoga, transcendental meditation (TM) och zenmeditation. Till den här gruppen hör också såkallad kristen djupmeditation (mer information längre fram). I själva verket skulle just djupmeditationen bli den effektiva missionsmetoden – djupmission!

Dharmapalas sekreterare, D T Suzuki, blev senare en av de främsta zen-missionärerna i väst. En annan är Taishen Deshimaru, som år 1972 sändes till Paris för att sprida zen till västerlänningarna. Deshimaru och dennes lärjunge, Jacques Dropsy kom också att bli betydelsefulla för Hans Hof, som på 70-talet införde zen-meditation och kristen djupmeditation i Rättvik. I samband med det hade han på uppdrag av en kommitté inom Svenska kyrkan gjort intervjuer med ett flertal katolska kyrkomän som i olika former införlivat zen-meditation i teologi och kyrklig praxis, t.ex. själavård. År 1972 träffade han både Deshimaru och Dropsy. Mötet med Deshimaru var av ”avgörande betydelse” för Hans Hof, och Dropsy fick fr.o.m. 1974 börja hålla kurser i både massage och tai chi i meditationscentret i Rättvik.
(Henrik Karlsson: Hur zen kom till Sverige i ”Mystik och verklighet”. En festskrift till Hans Hof. Åsak 1987, s. 334-340).

  • Det fanns alltså en tidig kopplingmellan religionerna (= interreligiös ekumenik)via Katolska kyrkanoch djupmeditation!

Den hinduiska missionen baserar sig främst på två munkordnar

  1. Dasnami-ordern (800-talet, -ananda, Skandinavisk Yoga)
  2. Nath-ordern (medeltiden, tantrisk alkemi och magi, Hatha-yoga)

”Soyogais an integratingpart of the world missionof hinduism”, konkluderar Aagaard. ”That also holds good for Ayurvedic healing, which today is spread e.g. by Transcendenyal meditation and a series of other healers who have the qualifications of Hatha-yoga in the form of aurareading, chakra manipulations, mantra repetitions, etc. All in all this means that Hinduism no doubt is Denmark’s second biggest religious movement.” 
The Meeting of Missions 1988

Utövandet av yoga och TM hade alltså på 80-talet i praktiken lett till ett religionsbyte. Den kristna verklighetsuppfattningen hade ersatts av en hinduisk (se Perennial Philosophy s. 4-6). Detsamma har i decennier skett genom ”kristen djupmeditation”- men mera fördolt.

Aagaard konstaterar också att buddhismen varit en missionerande religion allt sedan starten. Vägen till Buddhas ”upplysning” (enlightenment) var just meditation.

Ett citat av Buddhas missionsbefallning lyder så här:

”Go ye forth for the good of the many, the welfare of the many, in compassion för the world. Proclaim the doctrine, glorious in the beginning, glorious in the middle, glorious in the end.”
Citat från G.P, Malalasekaras bok 2500 years of Buddhism, World Fellowship of Buddhists 1982, s. 2

Förutsättningen för utvecklingen mot en gemensam världsmission och en gemensam antikristen världsreligion är enhet och centralisering inom respektive religion. Därför har utvecklingen inom hinduism och buddhism gått hand i hand med interna reform- och enhetssträvanden i syfte att skapa ett effektivt centralstyre med samordnande organ, nätverk och ledarskapsträning. Det här arbetet igen förutsätter en samsyn och enighet beträffande det centrala innehållet i tron. Därför har nyhinduism, nybuddhism och teosofi också ett gemensamt trosmässigt innehåll som går hand i hand med mål och metoder och bygger på en subjektiv upplevelse vid djupmeditation. Idag kan vi se en liknande utveckling inom kristenheten.

Trosuppfattningarna är en slags modifierad hinduism som via teosofin återkommer i nyandligheten och kontemplativ, mystik teologi (jfr dokumentet ”Kristendom och nykristendom” på http://bibelfokus.se/mystik). Man tror att det bortom de olika religionernas ytstrukturer finns en gemensam kärna, ”The Perennial Philosophy” eller ”den eviga filosofin”, som kan upptäckas genom djupmeditation och en mystik upplevelse, såkallad ”upplysning”, engelskans ”enlightenment”. Andra ord för ”upplysning” är kontemplation eller ”skådande av Gud

Ordet ”skåda” kommer från grekiskans theoria och heter på latin contemplatio. På 500-talet började man använda ordet mystica i stället för contemplatio.

Utmärkande för ”The Perennial Philosophy” är i korthet följande:

1. Världsbilden är monistisk och panteistisk eller panenteistisk

  • Allt är ett = mon-ism
  • Allt är GUD = pan-teism
  • GUD är i allt = pan-en-teism

Ordet GUD med stora bokstäver står för en opersonlig, gemensam gudom bortom de olika religionernas gudar. GUD anses vara ”ren energi”, ”rent (= tomt, innehållslöst) medvetande”. Andra namn för GUD är Brahman, det Ena, Varat, JAG ÄR m.m.

2. Makrokosmos anses vara lika med mikrokosmos

Människan anses vara ett mikrokosmos av universum, makrokosmos. Det innebär att ”GUD”/Brahman/Det Ena/Varat/Jag Är, på ett mikrokosmiskt plan motsvaras av människans gudomliga kärna, gnosticismens gudagnista, som också har många olika namn beroende på den religiösa kontexten: Atman (hinduism), Buddhanaturen, Självet, den inre Kristus, Kristus-jaget, det högre Jaget, människans ”sanna natur” eller ”sanna väsen”. Också Guda-Självet kännetecknas av ”rent medvetande”, den högsta medvetandenivån (state of consciousness).

3. Upplysningen kännetecknas av

  • Upplevelse av ljus och En-het/Ett-het/Oneness/Unity
  • Insikt (gnosis) om alltings ett-het = Enhetsmedvetande, Rent medvetande, Pure Consciousness Event (PCE), samadhi (hinduism), satori (buddhism)
  • Självkännedom

Människan ”skådar Gud”, dvs ser och inser att Självet = GUD bortom Gud.

I hinduismens heliga vedaskrifter kallas det här medvetandetillståndet för turiya eller det stora Fjärde (medvetande-tillståndet).

 “Det Fjärde [tillståndet], säger de vise, består varken av subjektiv eller objektiv erfarenhet eller av någon erfarenhet mellan dessa båda. Det är inte heller ett negativt tillstånd som varken är medvetande eller icke-medvetande. Det är inte kunskap förmedlad genom sinnena, inte relativ kunskap, inte ett vetande byggt på slutledningar. Bortom sinnena, bortom förståndet, bortom all beskrivning är Det Fjärde. Det är ren odelad medvetenhet, i vilket all förnimmelse av världen och av mångfalden är helt och hållet utslätad. Det är outsäglig frid. Det är det högsta goda. Det är Ett Enda utom vilket intet är. Det är Jaget. Känn Det allena!
Ur Mandukya upanishaden

4. Vägen är djupmeditation och kraften kallas kundalini

I hinduismen är yoga vägen till ”turiya” och det är dödsguden själv som är den stora yogaläraren:

Dödsguden till brahmanynglingen Nacikeas i Kathaka-upanishaden:

”Den som i sig själv sig försänkande
Fattar den hemlighetsfulle, djupt förborgade.
I hjärtat boende urevige som Gud.
Han är upphöjd över sorg och smärta.”

”Den ende – varelsernas inre själv –
Har evigt nygestaltad visat sig på nytt.
För den vise som skådar honom i sig själv,
Går evig salighet i blom, för ingen annan.”

Helmuth von Glasenapp: Indiens religioner, 1967, s. 114-115

Därför är också yoga en förberedelse för döden genom att livsprocesserna reduceras, medvetandet töms på innehåll och individualiteten utplånas. Det här sker stegvis i takt med att människan ”försänker sig” i sig själv, d v s borrar sig allt djupare in i sig själv genom olika andnings- och koncentrationsövningar. Yogateknikerna syftar samtidigt till att aktivera inre energier och så bereda väg för en annan kraft, ormkraften eller kundalini, som i indisk mytologi är den stora Modern Shakti, maka till Shiva, förgöraren. Med hjälp av kundalini ska människan bli gudomliggjord, få övernaturliga förmågor och slippa att återfödas.

Yogateknikerna går igen i alla andra former för djupmeditation. Ordet ”djup” betyder här transcendent, dvs bortom normalmedvetandet, säger Sten Rodhe, som på 70-talet hjälpte till att starta Arbetsgruppen för kristen djupmeditation.

Själv hade Rodhe initierats i transcendental meditation 1972 och då tilldelats ett eget mantra. År 1974 gick han sedan en kurs i zen-meditation för Hans Hof (Rodhe: Att komma till sig själv. Om olika former för meditation, 1978).

Samma år som Rodhe initierades i TM, 1972, utgav Hof tillsammans med Wilfrid Stinissen en antologi med texter om yoga, TM, zenmeditation och kristen djupmeditation enligt Johannes av Korset och Teresa av Avila. I förordet skriver Hof att de båda författarna prövat på alla ovannämnda former av djupmeditation och anser dem vara ”variationer av en och samma grundform” (Meditation och mystik, s. 8). Den grundformen är yogan. Teknikerna beskrivs tidigast i hinduismens heliga skrifter, Upanishaderna.

KONKLUSION

Det är alltså med hjälp av olika yogatekniker som människan kan tömma medvetande på allt tankeinnehåll, aktivera kundalinikraften, och i upplysningens ögonblick få en upplevelse av att hon själv är ett med GUD och hela universum.

När människan blir medveten om sin gudomliga identitet och når gnosis, insikt, står Alltets energi och makt till hennes förfogande. Människan måste bara bli ”förlöst” från sin gamla världsbild, gudsbild och människosyn, illusionen av separation och mångfald, och inse att hon själv är Gud. Då kan hon aktivt bidra till att återställa den gudomliga kosmiska enheten, som allt utgått ifrån. En massupplysning av mänskligheten leder till en paradisisk tillvaro av kärlek, fred och harmonisk enhet: en ny tidsålder – utan Jesus Kristus.

Människan blir gudomliggjord i sig själv med hjälp av en annan kraft än den helige Ande (som alltid pekar på Jesus). Hon har satt sig själv i Jesu Kristi ställe, vilket är anti-kristet per definition. Ordet ”anti” betyder nämligen både ’emot’ och ’i stället för.’ Därför heter också en av Hofs böcker Bli mer människa, dvs inse vem du i verkligheten är: gudomlig! Det handlar om ett Själv-förverkligande, Självfrälsning. ”Ni kan bli som Gud”, viskade ormen till de första människorna.


2. Dalai Lama och Mind & Life

I boken The Transformed Mind, ”Det förändrade medvetandet”, Coronet Books, Hodder & Stoughton, 2001, s. 76 och 82, betonar Dalai Lama vikten av kontinuerliga möten mellan ledare, vetenskapsmän och mellan människor som har ”djupare upplevelser”. Han lyfter även fram betydelsen av regelbundna pilgrimsresor till heliga platser tillsammans med grupper av människor från olika religioner (s. 82). All detta skall leda till ”genuin harmoni och världsfred”.

Med ”djupare upplevelser” menas här just den inre ”upplysning” som förändrar medvetandet så att vi avprogrammeras från felaktiga föreställningar, upptäcker vår ”sanna natur” och får en korrigerad verklighetsuppfattning, dvs inser att allt i grund och botten utgörs av en enda, gudomlig helhet. Hel-heten är det hel-iga!

Samma budskap har allt sedan 70-talet framförts av människor kopplade till det som tidigare benämndes ”New Age” eller the Age of Aquarius, på svenska den Nya tidsåldern eller Vattumannens tidsålder. Den här nyandliga enhetsrörelsen har hunnit byta namn flera gånger. Därför tror många att new age hör till det förgångna. Så är tyvärr inte fallet. I dag består rörelsen av ett aktivt, globalt nätverk med tentakler högt upp och långt in i det politiska, ekonomiska och andliga ledarskapet (jfr stycket om WCCM längre fram!). Idag använder man sig ofta istället av det sympatiska namnet ”Oneness”, ”enhet”, och tidsåldern benämns the ”Golden Age”, den gyllene tidsåldern. De gamla slagorden ”harmoni” och ”fred” kombineras ofta med ”mind”, sinne.

Dalai Lamas bok The Transformed Mind är ett gott exempel på innehållet i ”The Perennial Philosophy”, New Age och den kommande enhetsreligion som Dalai Lama så strategiskt arbetar för att förverkliga.

Resultaten av Dalai Lamas omfattande och målmedvetna arbete finns dokumenterade på nätet i otaliga möten med presidenter, statsmän, påvar och andra religiösa ledare som alla verkar få hans vita sidenhalsduk om halsen. Man undrar vad det i praktiken innebär, andligt sett. Försöker Dalai Lama på det här sättet sammanfoga världens politiska och andliga ledarskap under sitt andliga ok? Den slutuppgörelse med ondskans som föregås av en strid mellan ”Konungarnas konung och herrarnas herre” och den antikristna alliansen (se inledningen) förutsätter ju en allt tydligare polarisering. På nätet kan man också bli informerad om Dalai Lamas medverkan vid många internationella religiösa och religiöst färgade ”vetenskapliga konferenser” som Educating Citizens for the 21st Century.

På en konferens om vetenskap och andlighet år 1983, the Alpbach Symposia on Consciousness, träffade Dalai Lama Dr Fransisco J. Varela, som tillsammans med Adam Engle sedan skapade den djupdialog mellan buddism och vetenskap ur vilken Mind & Life Institute utvecklats.

I en artikel med överskriften Dalai Lama and Mind and Life betonar Varela vikten av mötet mellan buddhism och modern vetenskap. Artikeln inleds med följande citat av Dalai Lama:

“With the evergrowing impact of science on our lives, religion and spirituality have a greater role to play reminding us of our humanity. There is no contradiction between the two.

Each gives us valuable insights into the other. Both science and the teachings of Buddha tell us of the fundamental unity of all things.” (https://web.archive.org/web/20110222154225/http://www.mindandlife.org/about/hhdl-mli/)

”Mind & Life-familjen” består av ”forskare, kontemplativa och deltagare”.  Deras vision är att

  • Få världen att förstå potentialen av ett utvecklat medvetande(training the mind).
  • Minska lidandet för individer och samhällen.
  • Främja individuell och planetär fred, hälsa, välmående (well-being) och samarbete.
  • Förse världen med lämpliga övningar för mental och emotionell hälsa.
  • Utveckla mission och strategier för att förverkliga visionen: dialoger med Dalai Lama, publikationer, forskningsstipendier, symposier etc.

En av styrelsemedlemmarna i Mind & Life Institute är professor emeritus Jon Kabat-Zinn, University Hospital of Massachusetts, som var den förste att inlemma mindfulness i modern västerländsk medicin. Kabat-Zinn började undervisa i Mindfulness-Based Stress Reduction (MBSR) redan 1979 och har även föreläst i Sverige. MBSR är en åtta veckors kurs där man kombinerar zenbuddistiska meditationstekniker med Hatha yoga för att hjälpa patienter att hantera stress, smärta och sjukdom

Kabat-Zinn säger att begreppet mindfulness har sina rötter i den buddhistiska traditionen och beskrivs som ’hjärtat’ i den buddhistiska meditationen.


3. Dalai Lama, WCCM och universell enhetsteologi

Dalai Lama har också påverkat utvecklingen av den kristna djupmeditationen. Det kan man läsa om på hemsidan till the World Community for Christian Meditation (WCCM www.wccm.org), som idag finns i över 100 länder. Liksom inom hinduism och buddhism är det också här olika munkordnar som används i den kontemplativa missionens tjänst. WCCM har speciella band till den benediktinska traditionen, eftersom John Main, som startade den första kommuniteten tillhörde den katolska benediktinerorden. Enligt hemsidan har WCCM en vision om fred och ett nytt medvetande. Därför vill man sprida kontemplation till lekmän och föra dialog med andra religioner.

Dalai Lama och John Main träffades bara vid två olika tillfällen. Det första var hösten 1980 i samband med ett stort interreligiöst evenemang i en katolsk katedral kort efter att den första lilla kommuniteten med kontemplativ meditation startats. Det rådde ett djupt samförstånd mellan männen, skriver Mains efterträdare Laurence Freeman i en artikel med rubriken Introduction to the Good Heart, som finns utlagd på WCCMs hemsida. Artikeln anknyter till ett John Main-seminarium 1994 där Dalai Lama – om jag uppfattar texten rätt - skulle presentera sin bok The Good Heart.

År 1991, elva år efter mötet mellan Dalai Lama och John Main, hade den kristna kontemplativa meditationen alltså utvecklats till en internationell rörelse, trots att John Main själv hade dött redan 1982.

En av galjonsfigurerna för WCCM är Bede Griffiths, benediktinermunken som reste till Indien som missionär, men där upptäckte likheterna mellan yoga och kristen djupmeditation och därefter gick in för att integrera de två traditionerna. Ett konkret resultat av det är boken The Marriage of East and West, som utkom år 1982. År 1991 höll Griffiths ett seminarium på den nybildade, internationella kontemplativa kommuniteten, WCCM.

I en av föreläsningarna, sade Griffiths att han planerade en bok med texter, där han ville försöka visa, att varje religion har ett dualistiskt element som utgångspunkt men sedan rör sig till den icke-dualism, som han kallar ”den eviga filosofin” eller ”den universella visheten”. Vägen dit går genom mystiken, och i varje religion finner Griffiths en mystik tradition, som leder till enhet! Följande år, 1992, skulle han möta Dalai Lama i Australien.

Sten Rodhe, som i Sverige på 70-talet hjälpte till att starta Arbetsgruppen för kristen djupmeditation, har skrivit en bok om Griffiths med titeln Bede Griffiths – en pionjär i nutida religionsdialog (2002). Rodhe menar att: ”Bedes tolkning av kristendomen i indisk terminologi är ett ovärderligt bidrag till teologin och dialogen mellan världsreligionerna. Han har på så sätt bidragit till den universalisering av kristendomen som just nu pågår.”

I boken finns bl.a. följande citat av Griffiths:

”Idag utmanas vi att läsa Bibeln i relation (context) till Vedanta, Mahayana Buddhism, Taoism och Sufisk mystik. Det är dit vi rör oss: mot en mystik förståelse av Bibeln och hela den kristna traditionen, i relation till världen sådan vi känner den och i relation också till vetenskapen.”
Griffiths, A Human Search – Bede Griffiths reflects on his life, 1997, s. 161; återgett i Rodhe s. 114

Idag, 40 år senare, befinner sig stora delar av kristenheten just där – pga djupmeditation och kontemplation. För Sveriges del började det på 70-talet med präster och teologer som uppenbarligen sökte andliga upplevelser som motvikt eller komplement till sina teoretiska kunskaper. Det tragiska är att dessa tydligen aldrig fått erfara den evangeliska erfarenhet som urkyrkan vittnar om och både Luther och Wesley fick erfara: pånyttfödelse av nåd genom tro förmedlad av Ordet som blev kött. I stället sökte de sig till främmande vägar och främmande källor. Eftersom munkar och lekmän inom olika religioner nått upplysning och haft parallella ”mystika erfarenhet” drog man den naturliga slutsatsen att alla religioner i grund och botten är ett och att ”den mystika erfarenheten” är gemensam för dem alla. Idag talas det allmänt om ”den universella mystiken” och teologin har blivit The Perennial Philosophy,den Eviga filosofin, i olika språkliga förpackningar.

Kristendomen har ”universaliserats” och blivit en del av en universalreligion baserad på människans egen gudomlighet, ”the Good Heart”, som Dalai Lama talar om.

Men från människans inre kommer det onda, sa Jesus. (Matt 15:19)

Nedan följer några fler exempel på ”universalisering av kristendomen” och Dalai Lamas eviga filosofi.

 Bede Griffiths om buddhism:

Buddhismen visar en väg till ”den eviga filosofin”, som man finner i sitt eget inre som glädje och frid. Till skillnad från kristendomen räknar buddhismen inte med någon Gud, men livets mål, Nirvana, är liksom Gud något som är bortom alla ord och begrepp.
Urval av texter i Universal Wisdom-A Journey Through the Sacred Wisdom of the World. 1994

Mahayana började i Indien, men utvecklades framför allt i Kina och Japan. Det finns en filosofisk text av Ashvaghosha, Indien, från 100-talet e Kr. Förordet skrevs av en kinesisk munk, som bidrog till dess övers till kinesiska på 500-talet. Rubriken är ”Trons uppvaknande” Awakening of Faith. Det handlar om ”sinnets väsen
Essence of Mind

Det viktigaste i Mahayana är dess djupgående undervisning om att bortom all särskiljande och analyserande kunskap i vetenskap och filosofi finns den djupaste kunskapen om verkligheten i rent medvetande (pure consciousness).

Bede Griffiths om taoism:

Tao Te Ching är det kinesiska uttrycket för det genombrott i tänkande som ägde rum ca 500 f.Kr. och som i Indien uttrycks i upanishaderna och i Buddhas framträdande. Griffith betonar särskilt enheten, komplementariteten, mellan det passiva, feminina och det aktiva, maskulina

Bortom mångfalden finns enheten, som inte kan nämnas med namn, men här kallas Tao, Vägen, också Modern.Samma uppfattningar uttrycks av Dalai Lama liksom av många katolska mystiker både före och efter Bede Griffiths.

Dalai Lama om upplysning och enhet:

Det spelar ingen roll om du är buddist eller kristen, muslim eller hindu eller om du utövar någon religion alls. Det enda som spelar en roll är din känsla av ett-het med mänskligheten.

- vi är alla människor, vilseledda av falska föreställningar, förenade genom band och redo till att utvecklas till det bättre.

- specifika buddistiska tekniker för att uppnå sinnesfrid och större förmåga till medkänsla, allt inom ramen för det övergripande arbetet att frigöra sig från det buddister anser vara felaktiga föreställningar om hur ting och levande varelser existerar. Med buddistisk terminologi utgör detta arbete vägen till upplysthet.
Dalai Lama: Ett meningsfullt liv, En introduktion till den buddhistiska vägen, red Jeffery Hopkins, Bokförlaget Prisma, 2002, s.16-17

Upplysthet eller upplysning är det samma som buddaskap. Det innebär att man uppnår samma gudomliga medvetandetillstånd som Buddha gjorde, vilket innebär att man når nirvana och slipper återfödas.

 I boken The Transformed Mind förklaras begreppen lite närmare:

According to Buddhist philosophy, every sentient being who has a mind and a consciousness has the potential to become a Buddha. This subtle consciousness is termed The Buddhaseed. This is the basis of Buddhism in general and Mahayana Buddhism in particular. In Mahayana Buddhism, the ultimate goal is Buddhahood or Enlightenment.
Dalai Lama: The Transformed Mind, s.13

Dalai Lamas uttalanden kan jämföras med några katolska röster. De fyra första citaten är hämtade från Sökaren nr 1 1994, där Bengt Petersen refererar från ett symposium på S:t Davidsgården i Rättvik. Referatet har överskriften Zenvägen till upplysning.

Jacques Dropsy (elev till Taisen Deshimaru,Paris):

Kärnan i Zen är att:

  • skåda direkt in i sin egen sanna natur och vakna upp
  • göra sig av med egots begränsade och förvrängande glasögon
  • se verkligheten som den är

Willis Jäger, zenmästare (förestår Haus S:t Benedikt i Würzburg):

Det finns ingen kristen eller europeisk zen. Zen, som är en väg till insikt, lämnar alla religioner bakom sig. ”Om jag mötte Gud, skulle jag döda honom”

Zenmeditationens mål är satori, upplysning. Satori,är som vågens uppvaknande till vatten. Den enskilde inser att han till sitt väsen är samma som helheten.

Pater Enomiya-Lassalle, jesuit:

 ”Zen är en väg till fullständig rening av själen; det är ett medel till att bli ett med Gud.
Katrin Åmell:Från solens uppgång… Brev hem från Japan, Proprius 1989, s. 94

Värd för symposiet var Hans Hof, som menade att Buddha och Kristus  – i  vår inre upplevelse – är  ett och samma uttryck för vår sanna natur.

Wilfrid Stinissen (Kristen djupmeditation, 1990):

Man kan alltså säga att det som ligger till grund för människans alla villfarelser är en fundamental illusion: hon vet inte vad eller vem hon är. Inom buddismen betonas det att synd kommer av brist på kunskap, brist på medvetenhet. Därför bör man upplysa och medvetandegöra människan. Den som är medveten om vad han är, är nödvändigtvis god, han strålar av kärlek. Det är detta som Jesus säger: ’Sanningen skall göra er fria’. (Joh. 8: 32) (s. 30). Ja, vår synd består i att vi förnekar vår djupaste natur (s. 36).

Människans djupaste kärna är född av Gud (s. 31). Hennes grund är en gnista av Guds kärlek (s.32). Hennes äkta personlighet är Guds kärlek (s 33). Ljuset finns i hjärtats djup (s.128). Därför behöver vi bara bli det vi är: ljus (s. 164). Ljuskällan finns i solar plexus (s.165).  För varje människa gäller att hennes djupaste jag är Kristus (s. 42).

Laurence Freeman, benediktin, WCCM:

Every religious tradition has a contemplative consciousness or contemplative experience at its center.

Meditation is the work that we do to enter into the state of contemplation in which we are most fully human and fully active. 

Contemplation is the experience of our own spiritual nature finding our own heart and our own center. The meaning of that is that we find a direct and personal encounter with God in our heart.

Intervju: Finding your spiritual center: Making sense of meditation, Oct 20, 2006, Chronicle religion, ed Richard Vara

Thomas Merton, katolsk trappistmunk och mystiker:

Kontemplativt medvetande är ett trans-kulturellt, trans-religiöst, transformerat medvetande… det kan skina genom det ena eller andra systemet, religiöst eller irreligiöst.
Thougts on the East, s.34, www.lighthousetrailsresearch.com/cp.htm, 2006

William Johnston, jesuit (Se – med kärlekens öga):

Mystiken är en djupt mänsklig erfarenhet som man återfinner i alla kulturer och i alla tider. Det fenomen som språket pekar mot är universellt. Det kommer en tid då vi kommer att utveckla ett gemensamt sätt att tala och även något slags gemensam teologi.

Mystiken eller kontemplationen är ett återvändande, en väg tillbaka till harmonisk enhet. Den gör oss till ett med oss själva, till ett med mänskligheten, till ett med Alltet – som är Gud. (s. 153)

Bortom jaget, bortom det personliga omedvetna, bortom det kollektiva omedvetna, bortom arketyperna talar alla de stora religionerna om ett mysterium. De använder sig av olika termer: Buddha-naturen, Brahman och Atman, gudomsgnistan, varats grund, själens centrum, men alla pekar mot samma verklighet (s. 38).

Christel Eklöf, Erwin Bischofberger (jesuit) (Guds födelse i människan):

I denna yttersta mänskliga erfarenhet möts mystiker från alla kulturer. Där råder den etthet om vilken Mäster Eckhart säger att den är utan tillstånd, sätt och egenskaper (s. 35).

De hemliga mysteriereligionerna omfattade tre grader. Tredje gradens invigda var ”inspektörer av Självet”. Då ansågs man ha uppnått förmågan att skåda sitt eget sanna väsen som är Gud själv (s. 13).

Därför har de stora mystikerna och vishetslärarna sagt: ”Känn dig själv, så känner du Gud, så känner du allt, hela verkligheten” (s. 26).

Särskilt djupmeditationen är ju ägnad att ’avprogrammera’ oss och så öppna oss för den sanning som kan framträda först när vårt ytmedvetandes ständiga flöde av tankar och känslor, intryck och reaktioner stillnar (s. 34).

Den mystika erfarenheten, när den når tillräckligt djupt, är en port genom vilken människan ingår i enheten inte bara med Gud utan också med sina medmänniskor, ja med hela skapelsen (s. 35).

KONKLUSION

Det är den här ”mystika erfarenheten” som förenar människor från olika religiösa sammanhang, hinduism, buddhism, sufism, teosofi, nyandlighet och kontemplativ kristendom till en enda antikristen andlig gemenskap eller enhet/etthet/unity/ oneness! Och den förenande kraften bakom detta är kundalini, ormkraften.

Djupmeditation i en eller annan form har i alla tider varit den främsta metoden för en antikristen djupmission baserad på en subjektiv upplevelse, men vägen till själva upplysningen kan vara lång. Eftersom tiden för Jesu återkomst närmar sig och dödens herre har bråttom, erbjuds nu en genväg till enhetsmedvetande och upplysning, nämligen en direkt energiöverföring kallad Oneness blessing.


4. Dalai Lama och Oneness-blessing/shaktipat/deeksha

Snabbvarianten Oneness blessing, sker genom handpåläggning av en redan upplyst, initierad ”guru” med övernaturliga krafter (siddhis). Gurun överför då sin energi till mottagaren och uppväcker på så sätt dennes kundalinikraft. Handpåläggningen är egentligen sista steget på yoga-vägen och kallas då shaktipat eller deeksha. Nu lanseras metoden på bred front som oneness blessing, enhetsvälsignelse, av oneness-rörelsen, som är New age i full blom. Se Läs mer om Oneness blessing via denna länk: https://bibelfokus.se/tecken6. Kundalinikraften kan också överföras genom ett ord, en blick eller en tanke. Så här skriver en känd guru, Swami Mutkananda:

Shaktipat diksha:

“A yogic initiation in which the Siddha Guru transmits his spiritual energy into the aspirant, thereby awakening the aspirant's dormant Kundalini. There are four different ways in which

Shaktipat can be received: sparsa diksha, through the Guru's physical touch; mantra diksha, through his words; drik diksha through his look; and manasa diksha, through his thoughts.”
Swami Mutkananda: KUNDALINI, The Secret Of Life, 1979, s. 54

Eftersom fienden i alla tider verkat genom efterapning och infiltrirering och kontakten med andra religioner och andra samfund blivit allt vanligare, är det skäl att vara vaksam så inte kundalini förväxlas med den helige Ande. Så har dessvärre redan skett i flera olika sammanhang.

William Johnston, som citerades ovan, menar att den helige Ande är källan till kundalini:

”Jag tror inte att det är till någon hjälp att identifiera kundalini med den helige Ande. Jag föredrar att säga att den helige Ande, källan till all kosmisk energi, är källan till kundalini.”
Mystik för en ny tid Veritas förlag, 2003, s.141

På tal om kundalini säger Johnston följande om zenupplysningen, satori:

”Energin flödar genom ryggraden till kronan längst upp på huvudet och för med sig en upplysning som verkar varagrundsatsen i all asiatisk meditation från Indien till Japan. Man måste hålla ryggen rak och tillåta energin att flöda fritt. Ibland kommer zenupplysningen till meditatören som en psykologisk explosion följd av gapskrattsom får kroppen att skaka i tio minuter, en kvart. Så mäktig är den energi som frigörs.” (s.141)

Många är också de kristna som är bekymrade över likheterna mellan Onenessblessing/Kundalini och Toronto-Lakeland-välsignelsen.

William Johnston är en av de många som hållit kurser i djupmeditation på S:t Davidsgården i Rättvik.

Idag förmedlas Oneness-blessing/deeksha öppet vid gudstjänster i Svenska kyrkan och i många svenska städer finns initieringskurser för blivande “enhets-förmedlare”.

Den främste deekshaförmedlaren är troligen Dalai Lama, som arrangerar möten med politiska och andliga ledare, skakar hand med dem, tittar dem djupt in i ögonen och “välsignar” dem med den energi han själv besitter – i fredens och enhetens namn!

KONKLUSION

I 2 Tess 2 talar Paulus om ”Laglöshetens människa” som ska sätta sig i Guds tempel och utge sig för att vara Gud, men först ”måste den som ännu håller tillbaka röjas ur vägen”. Är det den helige Ande som avses? Är det Sanningens Ande som så här byts ut mot Lögnens ande? Det som sker idag är i varje fall det andliga paradigmskifte som new age-anhängare så länge siat om, då massorna på jorden ska ha blivit ”upplysta” och ”gudomliga”. Det är det falska ljus som utgår ifrån ”Ljusets ängel”, Lucifer själv, ormen som vill förföra hela jorden. Enligt dem ska en massupplysning ske redan 2012!

Bibeln lär oss att många skall bli bedragna genom ”lögnens alla kraftgärningar och tecken och under”, för att de inte sätter sin tilltro till Sanningen (2 Tess 2:10). Paulus varnar vidare för falska apostlar som predikar en annan Jesus och ett annat evangelium och förmedlar en annan ande (2 Kor 11). Därför gäller det mer än någonsin att pröva allt och alla enligt Guds Ord. Det uppmanas vi till av Herden som inte vill att någon ska gå förlorad.

Bibeln talar om t vägar, den ena är smal och den andra bred. Det handlar om ett val mellan Livets väg och dödens väg, Sanning eller mystik, mellan Jesus Kristus och antikristus. Det är dags att rannsaka sig själv och riva alla broar och band till dödens och lögnens väg, för Jesu återkomst närmar sig och den stora tröskningstiden är redan inne.

Detta är evigt liv, att de känner dig, den ende sanne Guden, och den du har sänt, Jesus Kristus. (Joh 17:3).

Känner vi Jesus? Älskar vi Honom? Är vårt främsta mål att föra människor till Överherden själv eller är det samfundet, prästen, pastorn eller oss själva vi knyter dem till?

Gå ut och gör alla folk till mina lärjungar! (Matt 28:19)

Om ni förblir i mitt ord, är ni verkligen mina lärjungar, och ni skall förstå sanningen, och

sanningen skall göra er fria (Joh 8:31).

Ett lärjungaskap förutsätter en relation till en Mästare som man vill lyssna till, lära känna och följa.

Jag är den gode herden, och jag känner mina får, och mina får känner mig, liksom Fadern känner mig och jag känner Fadern, och jag ger mitt liv för fåren. Jag har också andra får, som inte hör till den här fållan. Dem måste jag också leda, och de kommer att lyssna till min röst. skall det bli en hjord och en herde. (Joh 10:14-16).

”SÅ skall det bli en hjord och en herde.” Det är den här enheten Jesus talar om, enheten i och genom Honom.

Därför måste vi som Guds folk igen av hela vårt hjärta ödmjukt vända oss till det Sanna Ljuset, Vägen, Sanningen och Livet: Jesus Kristus, vår Frälsare och Herre. Det är Han som är Segerfursten, Konungarnas Konung och herrarnas Herre.

/Solveig Hendriksen


Läs också:

A) Stig Andreasson: Femtekolonnare inom svensk kristenhet
B) Lennart Jareteg: När kommer ekumeniken med New age?
C) Richard Bennett: Om påvens planer på organiserad enhet!