by Dr. Radut

Hur kan man tro att jorden bara är 6000 år gammal?

Spara som PDF

Beskrivning: jorden.jpgKära läsare, kanske tänker du att det här måste vara en alldeles förryckt text när du begrundar rubriken, men fortsätt ändå att läsa hela texten. Jag tror nämligen det är nyttigt för både intellekt och bildning att ta del av alla perspektiv och tankegångar, även sådana som man inte håller med om. Det är också bra för att bättre förstå dem som tänker annorlunda, så att man inte på grund av okunnighet dömer ut dem som ovanligt korkade och obildade. Därför är avsikten med denna text att vi skall gå igenom hur de som tror att jorden är max 6 000 år gammal får ihop sin ursprungsberättelse med observationer, fynd och bekräftade vetenskapliga rön. Inledningsvis skall vi också fundera lite kring evolutionsteorin, dess grundläggande tankegångar och problem.

Olika tolkningsparadigm

Låt oss först begrunda det faktum att man vanligen tolkar universums och jordens utveckling utifrån olika gällande tolkningsparadigm. Det helt dominerande paradigmet är det som grundar sig på evolutionsteorin. Vad står då ordet paradigm för? Jo, inom vetenskap och filosofi är ett paradigm en distinkt uppsättning begrepp eller tankemönster, inklusive teorier, forskningsmetoder, förutsättningar och standarder för vad som utgör legitima bidrag till ett forskningsområde. Förenklat kan vi då säga att ett paradigm styr hur man tolkar vetenskapliga upptäckter, observationer och fynd.

Evolutionsparadigmet

När det då gäller evolutionsteorin så styrs det mesta som kommer fram av upptäckter och teorier av det evolutionsparadigm som etablerat sig under de senaste 150 åren. Allt som förs fram inom området måste då få sin plats innanför evolutionsparadigmets ramar. Allt måste placeras in på sin plats i evolutionsteorin. Att tänka utanför detta paradigm anses idag varken vetenskapligt eller vederhäftigt.

Kortfattat handlar evolutionsteorin om att allt som finns till uppkommit med hjälp av slumpartade förändringar (vanligen mutationer), att de förändringar som varit mest gynnsamma för växter och djur blivit de som förts vidare fram i utvecklingen, samt att alla dessa processer haft en enormt lång tid på sig att inträffa. Utan en oerhört stor tidsrymd faller hela evolutionsteorin samman. Men oavsett om man tror på evolutionsteorin eller inte skall man ha klart för sig att en storskalig evolution trots allt inte är bevisad. Storskalig evolution – att människan härstammar från aporna, att aporna härstammar från en mask som härstammar från en encellig organism, etc – har aldrig observerats och är inte bevisad. Evolutionstanken är alltså fortfarande en teori som idag lutar sig mot en mängd andra teorier och hypoteser.

Beskrivning: finkarna.jpgTanken om en storskalig evolution grundar sig primärt på Darwins teorier om detta, och hans teorier lutar sig i princip endast mot de observationer han gjorde på finkarna på Galapagosöarna. Det Darwin såg på Galapagosöarna var interesultatet av en storskalig evolution utan endast resultatet av s.k. mikroevolution, alltså att finkarnas näbbar hade förändrats. Utifrån sådana observationer drog han ändå enormt långtgående slutsatser, och på dessa vilar ännu idag evolutionsteorin – i huvudsak.

Just en sådan mikroevolution är inte ovanlig i naturen, för den handlar endast om genetiska variationer inom en och samma art. Finkarna där på Galapagosöarna bar inledningsvis på all den genetiska information som hade lett till alla efterkommande typer av näbbstorlekar och former. Finkarna förblev dock finkar.

Många tror att det är mutationer som ligger bakom sådana förändringar, men det är ytterst ovanligt att mutationer medför något positivt och användbart. Många mutationer är dessutom skadliga och kan leda till sjukdomar. Genetisk variation kan istället orsakas av att genetisk information ”aktiveras” eller går förlorad, men ny strukturerad genetisk information uppstår aldrig. Ljushyade och blonda människor har t.ex. förlorat den genetiska möjligheten att föda mörkhyade barn. Omvänt är det med mörkhyade. Detta handlar alltså om en genetisk utarmning. Därför är teorin om en storskalig evolution som utgår från observerad mikroevolution en haltande teori, och inget bevisat faktum.

MEN, denna teori om en storskalig evolution – som sägs bero på mutationer och naturligt urval (anpassning till omgivande miljö) – har ändå blivit den dominerande förklaringen till hur växter, djur och människor blivit till, och den styr också tankegångarna om hur hela universum och jorden blivit till. Detta har då lagt grunden till det evolutionsparadigm som jag nämnt. När forskare alltså gör nya upptäckter, hittar nya fynd osv, då tolkas detta och åldersbestäms utifrån gällande paradigm. Det skall placeras in i mallen, så att säga. Så om man t.ex. hittar gamla benrester någonstans i världen, då åldersbestäms dessa utifrån evolutionsparadigmet, och det görs genom att relatera till tidigare fynd i omgivningen som man åldersbestämt utifrån evolutionsparadigmet, vilka man tidigare åldersbestämt utifrån evolutionsparadigmet, som man tidigare åldersbestämt utifrån…osv. Men om det nu finns brister i detta tolkningsparadigm och förfaringssätt, ja, då finns det alltså brister i hela kedjan av saker som åldersbestäms utifrån paradigmet. Samma problem blir det när man gör antaganden om hur allt biologiskt liv evolutionerat i enlighet med detta paradigm.

Problem med evolutionsparadigmet

Ett grundläggande problem med att uteslutande låta evolutionsparadigmet styra åldersdateringar är att risken blir mycket stor att man inte prövar nya möjliga vägar för tanken och att man då ser förbi eller missar fakta. Man har blivit så invaggad i tron att det gällande paradigmet är den enda sanningen, och därför ifrågasätter man inte dess giltighet. Åldersdateringar handlar därför inte om säkra vetenskapliga observationer utan om resonemang kring vilka antaganden om åldrar som ska gälla för olika fynd och observationer, så att det platsar i evolutionsparadigmet. Så när det gäller åldersbestämning utifrån detta paradigm finns många exempel på brister och problem. Det dras även med flera andra problem som gör att man kan ifrågasätta dess giltighet. Jag skall lyfta fram några exempel på problemområden nedan.

1. Dateringsmetoder

Beskrivning: radiometric.jpgFörsta exemplet gäller radiometriska dateringsmetoder med vars hjälp man försöker bestämma åldern på bergarter, fossil m.m. Man mäter då vilken mängd det finns av vissa radioaktiva ämnens isotoper*. Tillsammans med dessa radioaktiva ämnens halveringstid menar man sig kunna bestämma åldern. Ett problem med denna metod är att man inte vet hur bergarten var beskaffad ifrån allra första början eftersom ingen ju var där då och kunde göra mätningar. Kanske det redan fanns en mängd isotoper ifrån början? Man kan inte heller med säkerhet veta att halveringstiden varit den samma under alla år. Men de antaganden som görs måste ändå passa in i evolutionsparadigmet – vilket inte känns helt korrekt att göra.

Ett annat problem är att man får oerhört skiftande resultat vid sådana här mätningar, de kan slå på flera miljoner år.  Men eftersom det är evolutionsparadigmet som styr tolkningen, då ratas de korta åldrarna i en serie av mätningar eftersom de är ”fel”, och så accepteras endast de höga åldrar som stämmer in i paradigmet.

Ett annat problem med radiometriska mätningar är att man kan hitta kol-14** i material där andra mätmetoder säger att materialet är miljontals eller t.o.m. miljarder år gammalt, som t.ex. i diamanter. Hur kan det vara möjligt då kol-14 försvinner på några tiotusental år? Samma sak gäller för fossil som sägs vara miljontals år gamla, de kan också ha kol-14 kvar i sig.

Detta sammantaget gör att de dateringar som görs utifrån evolutionsparadigmet varken är säkra eller absoluta.

*Isotoper är varianter av ett grundämne, som har olika antal neutroner, och därmed olika masstal. Atomslaget bestäms av antalet protoner i kärnan, atomnumret, och är avgörande för elektronkonfigurationen, och därmed de kemiska egenskaperna hos ett ämne. (Wikipedia)

**Kolisotopen kol-14 har en halveringstid på 5730 år, vilket betyder att hälften av isotopen har ”försvunnit” efter cirka 6 000 år. Efter 10 halveringstider (60 000 år) återstår endast 2-10, det vill säga ungefär en tusendel, av den ursprungliga mängden kol-14. Mindre kol-14-halt än så anses omöjligt att mäta. (Wikipedia)

2. ”Färska” fossil

Ett andra exempel på problem kom i dagen i och med att forskaren Mary Schweitzer år 2012 hittade lämningar av dinosaurier som daterades till ca. 65 miljoner år gamla, men som innehöll bevarade celler, blodkroppar, blodkärl, proteiner och mjukdelar som fortfarande var elastiska. Hon fann även DNA. Men då ville man inte kullkasta de tidigare dateringarna av dinosaurier, trots att sådant här biologiskt material bara kan ”överleva” i max några tusen år. Detta eftersom evolutionsparadigmet alltid styr dateringen av alla fynd. Så då sa man istället att sådant material kan klara sig i 65 miljoner år. Paradigmet styr alltså dateringarna istället för de fakta som säger att fossilen kanske bara kunde vara max några tusen år.

Här kan du läsa mer om detta ämne:

3. Fossila fotavtryck

Beskrivning: fotspar.jpegEtt tredje exempel på problem med evolutionsparadigmet är bl.a. de fotavtryck av dinosaurier som kom i dagen på grund av torkan som var i Texas sommaren 2022. Något som SVT och många andra mediekanaler rapporterade om. Dinosauriespåren är belägna på en flodbotten och dateras till 113 miljoner år utifrån evolutionsparadigmets ramar. Spåren är främst gjorda av arten Acrocanthosaurus, som vägde ca. 7 ton och var ca. 4,5 m lång som vuxen.

Men här måste man fråga sig hur i hela världen sådana spår uppkommit och sedan bevarats i 113 miljoner år utan att strömmande vatten – som för med sig sten, grus och sand – eroderat bort spåren. Om man frigör sig från evolutionsparadigmet så kan man ganska lätt förstå att dessa fotspår inte kan vara så gamla. (Detta är långt ifrån enda exemplet på fossila fotspår från olika dinosaurier.)

Via länken nedan kan du läsa mer (på engelska) om spår från dinosaurier i samma område i Texas:
https://fdvsp.com/dinosaur-tracks

4. Varifrån kommer allt?

Ett fjärde och grundläggande problem som är mycket besvärande för evolutionsparadigmet är hur alla grundförutsättningar uppstod: Hur uppstod själva Livet, varifrån kom det? Och om nu Big Bang var ett faktum, varifrån kom materian till den smällen, varifrån kom energin, varifrån kom platsen för smällen och hur startade tid? Hur bildades alla grundämnen och naturlagar? Skall man försöka svara på dessa frågor så landar man helt klart i metafysiska och filosofiska idéer. Men det är områden som vetenskapsmännen normalt inte vill eller skall beträda. Så här finns helt klart ett dilemma.

En annan fråga som kan passa att ta upp här är varifrån död och förgängelse kommer. Om nu evolutionen är så fantastiskt smart – vilket en del forskare menar – varför är då död och förgängelse inte undanröjda efter alla de miljontals år som evolutionsteorin menar att utvecklingen haft till sitt förfogande? Här kan det vara på sin plats att nämna termodynamikens andra huvudsats, entropilagen, som säger att allt i vår värld sönderfaller mer och mer, allt går mot kaos (i ett slutet system, där vi kan se universum som ett sådant system). Detta faktum går alltså på tvärs mot tankegångarna inom evolutionsteorin; entropilagen motsäger att allt utvecklas till det bättre. (När det gäller genetiskt sönderfall i biologiska varelser så kallas det för genetisk entropi.)

5. Förändringar i och på jorden

Ett femte problem berör tidsåtgången för förändringar som sker i och på jorden. Om jorden skulle vara så gammal som evolutionsparadigmets ramar sätter, då skulle salthalten i havet varit betydligt högre, avlagringar av sediment på havsbotten skulle varit mycket djupare och jordens magnetfält skulle ha varit mycket svagare.

När uran sönderfaller till bly bildas också helium som en biprodukt. Helium är en gas som förhållandevis snabbt och lätt sipprar ut ur berggrunden, vilket gjorts mätningar på. Men berggrund som anses vara miljarder år gammal innehåller än idag så pass mycket helium att sådan berggrund inte kan vara äldre än max 10 000 år enligt forskares beräkningar. 

6. Mutationer

Ett sjätte problem är hur mutationer fungerar. Mutationer handlar om oönskade förändringar i generna. Inom evolutionsteorin räknar man ändå med mutationer som en slags progressiv ”naturlag”. Man menar att genom mutationer uppstår ny genetisk information, och därmed nya funktioner. Och tack vare en progressiv urvalsprocess prioriteras sådan ny information som är till gagn för individernas fortlevnad och fortplantning. Men här måste man känna till att det aldrig uppstår någon helt ny strukturerad och nyttig information i generna genom mutation. Vad mutationer istället åstadkommer är skador i det genetiska materialet eller att information går förlorad. Så när t.ex. en bakterie blir resistent mot antibiotika är det inte ett exempel på progressiv evolution, utan istället ett exempel på att genetisk information har gått förlorad, alltså genetisk entropi.

Mutationer förstör i själva verket generna mer och mer, och många skadliga mutationer ansamlas också i generna så att de kan ärvas. Mycket av våra sjukdomar beror därför på mutationer i våra gener. Det sker ca. 3 mutationer varje gång en cell delar sig. Så en vuxen människa har bortåt biljonen mutationer i sin kropp och ca. 100 av dessa ärvs ner till avkomman, vars egen avkomma sedan ärver fler skadliga mutationer, och nästa ärver ytterligare, osv. Detta är en avgörande orsak till att vi får olika ärftliga sjukdomar, att vi åldras och dör. Så sanningen är alltså att vi degenererar, vi sönderfaller mer och mer, INTE att vi utvecklas till det bättre. Bara för att människan utvecklar mer och mer teknik, så betyder det inte att människan evolutionerar progressivt som biologisk varelse. Visst har vi tillgång till mer kunskap idag, men forskning säger ändå att människan är mindre intelligent idag jämfört med människan på t.ex. 1800-talet.

7. DNA:ats komplexitetBeskrivning: dna.png

Ett sjunde problem handlar om DNA:ts enorma komplexitet och lagringskapacitet. I datavärlden anger man lagringskapacitet i antal bitar eller bytes (uttalas ”bajts”), en kombination av ettor och nollor. Man säger att DNA:ts lagringskapacitet är 2*1018 bitar per kubikmillimeter (en tvåa med arton nollor efter, vilket är det samma som 2 triljoner). Och hur mycket är då det? Jo, 1018 bitar motsvarar ungefär den totala mängden text som finns i alla världens böcker. Tog man ett lagringsmedia som var gjort av 1 kg DNA så skulle det kunna innehålla ALL världens information, både i form av text, kod, formler, ljud, bilder, video, osv. Det är därför helt orimligt att tro att DNA – detta extremt effektiva och komplexa lagringsmedia – skulle ha uppkommit av en slump eftersom det är så enormt smart konstruerat.

Mängden DNA-information hos en liten tarmbakterie motsvarar ungefär 800 st. A4-sidor med tätt skriven text. När denna lilla, lilla encelliga varelse – som bara väger ett biljondels gram – skall föröka sig genom celldelning, då måste hela ”fabriken” och all information i DNA:t kopieras över till den nya cellen och även kontrolleras på ett ögonblick. Är det rimligt att tro att denna enormt komplicerade process uppkommit stegvis av en slump? Kunde den överhuvudtaget fungera halvfärdig?

En enda mänsklig cell innehåller ungefär 2,9 gigabyte (2,9 miljarder bytes) med information). Det motsvarar i stora drag 1 miljon A4 sidor fulla med ren text. Det är ungefär en 100 meter hög pappersbunt med 100-grams A4-papper. Är det rimligt att tro att denna enormt avancerade informationsmängd uppkommit stegvis av en slump? Kunde den överhuvudtaget fungera halvfärdig i en varelse? De flesta informationsforskare är överens om att avancerad strukturerad information inte kan bli till av sig själv. Så här dras evolutionsparadigmet med ett enormt problem!

8. Bildandet av fossil

Beskrivning: fossil.jpgEtt åttonde problem handlar om fossil. För det första skall man förstå att fossil måste bildas mycket fort. När ett djur dör så finns det ju en mängd processer som snabbt kommer att bryta ner djurets vävnader, som t.ex. asätare, bakterier, mikroorganismer, väder och erosion. Så skall ett dött djur fossileras måste det täckas över mycket snabbt av sediment så att dessa nedbrytande processer inte kommer åt djuret.

Man kan också förstå att fossillagren bildats mycket snabbt av det faktum att man hittat fossil av fisk som äter en annan fisk, eller ett kräldjur som håller på att ömsa skinn. Det finns även fossila fotspår, vilket jag nämnt ovan. Sedan finns det många stora fossilgravar runt om i världen där trasiga djurrester ligger huller om buller precis som efter en katastrof, lik en tsunami eller en störtflod. Allt detta tyder alltså på att fossillagren bildats mycket fort.

Charles Darwin sa att fossillagen med tiden skulle visa oss att evolutionen hade ägt rum, men något nytt har egentligen inte framkommit sedan hans tid. Det finns inga som helst mellanformer i fossillagren, vilket det ju borde finnas oerhörda mängder av ifall evolutionen var ett faktum. Många djur som man hittat i fossillagren och som man tidigare trodde var utdöda djur (som man därför placerade långt ner i evolutionsträdet), dessa har hittats livs levande i vår tid. Exempel på sådana djur är varianter av dolksvanskrabban, trollsländor, kvastfeningar, maneter, sjöstjärnor, lungfisk och många andra. Varför skedde ingen evolution med dessa under alla de miljontals år som evolutionsteorin gör anspråk på?

Det finns fler problem för evolutionsteorin än de som jag redovisat här, men det får räcka med dessa. Evolutionsparadigmet är alltså den tolkningsmall som de flesta använder för att tidsbestämma avgörande upptäckter, fynd, observationer och skeenden, och detta trots alla dessa – vad jag tycker – kullkastande problem. Men så är det tyvärr så, att forskare och alla de som delar ut forskningsmedel inte bara kan korrigera sina teorier utifrån sådana här fakta, för då faller hela teorin samman, mer eller mindre. Och de forskare som ändå vill öppna sin forskning för tanken att jorden är betydligt yngre än vad evolutionsteorin säger, de riskerar att bli av med de forskningsanslag som utgör grunden för deras lön. Så Darwinismen ligger ännu säkert kvar som ett fundament trots alla sprickor. Här finns mycket som varje klok människa borde fundera igenom noga och förhålla sig till på ett ärligt sätt.

Bibelparadigmet

Nu skall vi istället studera ett tolkningsparadigm som helt och hållet utgår ifrån Bibeln. Låt oss kalla det för Bibelparadigmet. Grunden till detta paradigm är enkelt att förstå och ganska bekant eftersom det vilar på en nertecknad dokumentation över alltings ursprung, nämligen Bibeln. Och i detta är det viktigt att känna till att Moseböckernas grundtexter (skrivna på hebreiska) inte är skrivna som något epos, dikt eller saga, formen är istället sakprosa, alltså saklig och historiebeskrivande text. Moseböckerna är nertecknade exakt så som en betraktare skulle beskriva det han fick se och vara med om, eller fick höra talas om, utan utsmyckning och förskönande krumbukter. Därför anger också Bibeln personer, händelser, platser och årtal mycket noggrant. I princip kan man följa årtalsangivelserna i ett rakt led, ända från Adam till kung Salomo, och även vidare. Många av Bibelns personer och händelser finns dessutom beskrivna i sekulära, antika, historiska texter, vilka bekräftar många av Bibelns uppgifter.

I Moseböckerna finns också något som vi kan kalla för metafysiska berättelser om en allsmäktig skapande Gud. De är därför också på stilen sakprosa, som om Gud och hans verk vore något högst naturligt och verkligt. Men skall vi granska detta lite kritiskt så är alltså Guds existens inget vi kan bevisa med vetenskap – även om Bibeln menar att hans verk är fullt synliga och att de vittnar om Gud (se Romarbrevets kapitel 1 och vers 19-20). Guds existens är främst något man får tro på, precis som att evolutionsprofessorn Richard Dawkins istället tänker sig att superintelligenta utomjordingar var här och startade Livet (vad som startade DERAS liv har han dock inte uttalat sig om).

På dessa förhållandevis noggranna historiska berättelser vilar då Bibelparadigmet. Det utgår alltså från att det finns en allsmäktig Gud för vilken inget är omöjligt, och att han skapat hela universum med allt vad det innehåller. Detta har han enligt Bibelns uppgifter skapat på sex dagar. En ytterligare avgörande berättelse i Bibeln är den om en världsvid översvämning (ofta kallad för Noas flod eller syndafloden) som Bibelns uppgifter visar att den ägde rum för ca. 4325 år sedan. Denna händelse är mycket viktig för Bibelparadigmet eftersom en sådan världsvid katastrof ger väldigt bra förklaringar till hur berg, bergskedjor, fossila bränslen, kanjoner (som Grand Canyon), inlandsisar, glaciärer, floder, raviner, fossil, och mycket annat bildats på jorden. 

Bibelparadigmet ger inget utrymme för en sammanblandning av skapelse och evolution; allt är skapat på kort tid enligt Bibeln. Och logiken ställer då denna kloka fråga: Varför skulle en allsmäktig Gud ta flera miljarder år på sig att skapa jorden om han kan göra det på några dagar? Så när upptäckter, observationer och fynd skall bedömas och åldersbestämmas utifrån Bibelparadigmet, då har man detta att utgå från. Det kan här vara passande att se vad Bibeln själv säger om Guds skapande:

Ps 104:24: ”Hur många är inte dina verk, Herre! Med vishet har du gjort dem alla, jorden är full av vad du har skapat.”

Apg 17:24, 26: ”Gud är den som har skapat världen och allt som är i den. Och han har av en enda människa skapat alla människor och folk”

2 Mos 20:11: ”Ty på sex dagar gjorde Herren himlen och jorden och havet och allt som är i dem”

Finns det problem med Bibelparadigmet?

Det största problemet med Bibelparadigmet är såklart att det har så många motståndare. Det har även majoriteten av forskarvärlden mot sig. Men bara för att en majoritet tyr sig till evolutionsparadigmet betyder ju inte med automatik att just det är den rätta tolkningsmallen; den storskaliga evolutionen är som sagt inte bevisad. Men Bibelparadigmet är helt klart föraktat bland en stor del av jordens befolkning – tyvärr även bland många som kallar sig kristna. Detta tror jag vanligen beror på bristande kunskaper.

Ett eller två filosofiska problem kan jag också identifiera, som möjligen ligger till grund för nämnda förakt. Det första är frågan om Gud verkligen existerar. För de flesta handlar detta om tro. En del kan inte tro, andra vill inte tro, medan andra helt enkelt tror på Guds existens. Men som jag nämnt ovan finns många ”fingeravtryck” av Gud i naturen, så helt utan bevis för Guds existens är vi inte. Han existens kan även styrkas av de miljontals vittnesmål som finns i världen när det gäller människor som fått uppleva Gud på olika sätt och genom det fått sina liv totalt förvandlade. Inte minst gäller det människor som suttit fast i missbruk och andra svåra problem, och som inte kunnat få hjälp av ”världen” men som fått hjälp av Gud. Men visst är ändå Guds existens en svår filosofisk fråga för många.

Ett annat filosofiskt problem kan jag också se inom Bibelparadigmet, och det är frågan om varifrån Gud själv härstammar, var han befinner sig osv, för det ger inte Bibeln något uttömmande svar på. Men för de som satt sin tilltro till Gud utgör detta vanligen inte ett problem, det är något som liksom får vara Guds hemligheter (många av oss människor har ju också hemligheter om vårt ursprung och uppväxt :-)

För Bibelparadigmet finns dock inget problem med varifrån Livet, tiden, naturlagar, grundämnen, platsen för universum kommit ifrån osv, eftersom allt detta har Gud som upphovsman. Det är Gud som har copyright på det, så att säga. De problem som jag listat för evolutionsparadigmet utgör inte något problem för Bibelparadigmet eftersom allt mycket väl matchar de förklaringar som Bibeln ger.

Kan man då tro på att jorden är max 6 000 år gammal?

Vi lägger nu evolutionsparadigmet helt åt sidan och utgår istället från att det är Bibelparadigmet som vi har att förhålla oss till. Vi accepterar då Bibelns uppgift om att det finns en allsmäktig Gud. Vi räknar också med att denne Gud skapade jorden för ca. 6 000 år sedan, eftersom det är vad vi kan få fram om vi följer årtalsangivelser i Bibeln i kombination med några andra kända datum. Och så räknar vi också med att Gud lät världen omstöpas under en långvarig världsvid översvämning för ca. 4325 år sedan, vilket Bibeln också har uppgifter om. Hur rimmar då detta med de upptäckter, observationer och fynd som idag finns att tillgå? Kan de ge bekräftelse åt Bibelparadigmet och Bibelns dokumentation – om vi inte blundar för fakta?

Det här går faktiskt bra att få svar på eftersom många skarpa skapelsetroende vetenskapsmän förklarat mycket av detta. Vi skall därför se på ett antal sådana här observationer, fynd och fakta som ger stöd åt Bibelparadigmet.

1. Alla kvinnors gemensamma urmoder

Ett första exempel som ger stöd åt Bibelparadigmet handlar om att alla kvinnor på jorden har en gemensam urmoder som levde för ca. 6 000 år sedan. Man räknar då baklänges utifrån förändringar i kvinnors mitokondriella DNA***. På så sätt kan man få fram en gemensam urmoder för alla kvinnor. Denna kvinna har inom vetenskapen fått namnet mitokondrie-Eva (förkortas mt-Eva). Jag skall inte gå för djupt in i detta här, så vill du studera ämnet lite djupare kan du läsa vidare via länk sist i sidan.

Om man jämför mitokondriellt DNA i kvinnor från olika delar av världen ser man skillnader som beror på att det skett mutationer genom åren i detta DNA. Dessa skillnader är dock inte stora, vilket gör att forskarna är överens om att alla nu levande kvinnor är ganska nära släkt med varandra. Det har med andra ord funnits en enda kvinna som är alla kvinnors urmoder. Eftersom man vet hur stora skillnaderna är kan man med hjälp av mutationshastigheten räkna ut hur länge sedan denna mitokondrie-Eva levde. En förutsättning är att man vet hur snabbt mutationerna sker.

Mutationshastigheten kan beräknas på två olika sätt: antingen genom att faktiskt mäta den, eller genom att anta att människor och schimpanser hade en gemensam släkting för sex miljoner år sedan. De faktiska mätningarna visar att hastigheten är ungefär tjugo gånger högre än den hastighet som utgår från att människan och schimpansen är släkt. Om man då gör det kloka valet att utgå från faktiska mätningar av mutationshastigheten, då visar beräkningar att kvinnornas urmoder levde för ungefär 6 000 år sedan. Eftersom detta inte överensstämmer med evolutionsparadigmet väljer de flesta evolutionister att inte tro på mätningarna, de föredrar istället att utgå från antagandet att människan är släkt med schimpansen (vilket ju inte är bevisat). Men utgår vi från faktiska mätningar av mutationshastigheten ser vi att tidsrymden 6 000 år stämmer perfekt in på Bibelparadigmet – och det utan att behöva luta oss mot hypoteser. Så denna mitokondrie-Eva kan vi då lugnt räkna med är samma person som Bibelns Eva som berättas om i Första Moseboken.

*** Mitokondriellt DNA (MtDNA) följer med äggcellen från modern till barnet, varför barnets mitokondriella DNA vanligen är en exakt kopia (klon) av moderns MtDNA. MtDNA förändras mycket sällan, och i allmänhet endast på grund av mutationer. (Wikipedia)

2. Alla mäns gemensamma urfader

Ett andra exempel som ger stöd åt Bibelparadigmet handlar om alla mäns släktträd. Det är endast män som bär på Y-kromosomer****. Därför kan dessa användas för att räkna bakåt i ett manligt släktträd till en gemensam urfader, ibland kallad för Y-kromosom-Adam eller Y-Adam. På senare tid har man lyckats beräkna mutationshastigheten i Y-kromosomerna med en stor noggrannhet. Detta har lett fram till att man kan räkna fram att en för alla män gemensam anfader levde för ca. 4500 år sedan. Detta stämmer så klart inte överens med evolutionsparadigmet, men det stämmer mycket väl in på Bibelns Noa som levde för omkring 4325 år sedan (de var ungefär då som den stora översvämningen började). Vi kan därför med stor säkerhet anta att Noa är den person som forskningen benämner Y-Adam. Här finns alltså ytterligare ett hållbart argument för att Bibelns uppgifter stämmer med hållbara fakta.

**** Hos människan är genomet fördelat på 46 kromosomer, det vill säga 23 kromosompar. I 22 av paren är kromosomerna i det närmaste identiska och kallas autosomer. Det sista kromosomparet är könskromosomerna, två X-kromosomer hos kvinnan samt en X- och en Y-kromosom hos mannen. (Wikipedia)

3. ”Färska” fossil

Beskrivning: blodkroppar.jpgEtt tredje exempel har vi i de dinosauriefossil som jag nämnde längre upp i denna text. När vi begrundar de fynd av ”färska” celler, blodkroppar, blodkärl, proteiner och elastiska mjukdelar som man funnit i dinosauriefossil, då ser vi lätt att dessa passar perfekt in i Bibelparadigmet – utan att behöva ta till extrema hypoteser om hur länge sådant material kan bevaras. Det är inga problem med att få in en kanske 4500 år gammal dinosaurielämning i Bibelns historiebeskrivning, eftersom Bibelns uppgift om en världsvid översvämning ger oss en mycket god förklaring till hur och när dessa dinosauriefossil blivit till och bevarats

4. Kol-14 i ”urgammalt” material

Ett fjärde exempel som ger stöd åt Bibelparadigmet har vi i det faktum att kol-14 hittats i material som av forskare daterats till flera miljarder år utifrån evolutionsparadigmet. Som du kanske läste ovan är halveringstiden för kol-14 endast 5730 år. Det betyder att det inte kan finnas något spår kvar av kol-14 i material som daterats till att vara äldre än 60 000 år.

Men kol-14 har hittats i kol, olja och fossilt trä och dessa kan därför inte vara mer än några tusental år. Experiment visar att med förhållanden som efterliknar naturens krafter, kan kol och olja bildas på bara några månader, kanske även fortare. Man har även hittat kol-14 i diamanter som sägs ha bildats för miljarder år sedan.

Förekomsten av kol-14 ryms alltså mycket väl inom Bibelparadigmets ramar. Så även här ger Bibelns beskrivning av en världsvid översvämning en mycket bra förklaring till hur och när dessa material bildats.

5. DNA i fossila bakterier

Beskrivning: polystrata.jpgEtt femte exempel finns i det faktum att DNA kunnat utvinnas ur fossila bakterier som utifrån evolutionsparadigmet daterats till 425 miljoner år. Men eftersom DNA inte kan bevaras mer än max några tusen år, så kan dessa fossila bakterier inte vara så gamla som de sagts vara. Även här har vi fynd och fakta som stödjer Bibelparadigmet.

6. Polystratafossil

Ett sjätte exempel som ger stöd åt Bibelparadigmet hittar vi i sedimentavlagringar. Termen "polystrata" myntades för att beskriva ett fossil som är inkapslat i fler än ett (poly) lager av sten (strata), alltså "polystrata”. Dessa polystratafossilbestår vanligen av trädstammar/stockar som står rakt igenom flera olika stenlager vilka man utifrån evolutionsparadigmet daterat till miljontals år. Åldersskillnaden mellan dessa olika lager spänner dessutom över flera miljoner år, enligt evolutionsteorin. Men en trädstam kan så klart inte stå kvar i miljontals år utan att påverkas av insekter, förruttnelse, väder och vind etc, medan den sakta övertäcks av sediment. Detta faktum ogiltigförklarar därför den allmänt hållna idén om långsam och gradvis ackumulering av sediment runt dessa trädstammar. Fakta ger istället stöd åt Bibelns uppgifter om den stora världsvida översvämningen, och att det var den som åstadkom dessa sedimentavlagringar och polystratafossil mycket snabbt

Här kan jag ännu en gång nämna att man hittat fossil av fisk som äter en annan fisk, eller ett kräldjur som håller på att ömsa skinn. Av detta kan man också förstå att fossillagren bildats mycket snabbt, orsakat av en världsvid katastrofal översvämning.

7. Befolkningstillväxten

Ett sjätte exempel berör mänsklighetens befolkningstillväxt. En tillväxt på mindre än 0,5 % per år från sex personer för 4500 år sedan (Noas söner och deras hustrur) skulle resultera i dagens befolkning. Vi skulle ha varit betydligt fler människor på jorden om människan hade funnits här en mycket längre tid. Enligt evolutionsteorin har den moderna människan funnits i 200.000 år, men de ramar som Bibelparadigmet sätter stämmer utan problem med de rimliga beräkningar som vi kan göra på befolkningstillväxten.

8. Den första civilisationen

Ett åttonde exempel som ger stöd åt Bibelparadigmet handlar om Sumer-riket, den första kända civilisationen på jorden. Detta rike var beläget i det område som idag är södra Irak, i området man ibland kallar för tvåflodslandet, alltså mellan floderna Eufrat och Tigris. Arkeologers datering av Sumerriket delas upp i flera perioder (för-sumerisk tid, gammal-sumerisk tid osv), och dessa perioder stämmer i några fall överens med Bibelns årtalsangivelser för den tid då Noa levde, för ca. 4325 år sedan.

I Sumer utvecklades det första kända skriftspråket, kilskriften som skrevs på lertavlor. I Sumer uppfann man även hjulet och man räknade med det sexagesimala talsystemet, med 60 som bas istället för det decimala som vi har idag med 10 som bas. Från deras talsystem kommer detta med 60 minuter på en timme, 60 sekunder på en minut, och det finns även i den 360-gradiga cirkeln. De kunde även göra kubikberäkningar och hade även något som liknade Pythagoras sats. Det var alltså en mycket högtstående civilisation i Sumer. Ifrån Bibeln förstår vi också att de första människorna mycket snabbt utvecklade samhällen och olika tekniker.

Om den moderna människan skulle ha funnits i 200.000 år, vilket evolutionsteorin säger, varför finns då inga lämningar av civilisationer som är äldre än sumerernas rike, men inte fullt så tekniskt utvecklade? Är det kanske så att Bibelns uppgifter är de mest trovärdiga? Ja, den möjligheten framstår faktiskt som en god förklaring.

9. Allt fler forskare överger tron på evolutionen

Ett ständigt ökande antal forskare överger tron på en storskalig evolution. Världen är så otroligt komplext uppbyggd att slumpen inte längre räcker till för att förklara dess tillkomst. Allt fler forskare tror därför på en Skapare. Flera har även övergått till att tro på en ung jord. Läs mer om detta via länk sist i sidan.

10. Entropilagen stöder Bibelparadigmet

Entropilagen som jag nämnde ovan som ett problem för evolutionsteorin, den stödjer faktiskt Bibelns berättelse om syndafallet och dess konsekvenser, då Gud lät död och förgängelse drabba världen. Bibeln förutsäger också att jorden skall ”nötas ut som en klädnad” (se Heb 1:11), vilket stämmer både med entropilagen och med den verklighet vi ser runt omkring oss.

11. Mängder av fakta som vittnar om en ung jord

Via länk sist i sidan kommer du till en annan sida där det idag (hösten 2022) finns inte mindre än 101 st. faktagrundade argument för att jorden inte kan vara 4,5 miljarder år gammal. Läs gärna vidare där. I den sidan finns också många länkar till ytterligare material och faktakällor.

Summering

Som jag visat i denna text finns det två konkurrerande tolkningsparadigm när det gäller att förklara alltings ursprung. Båda vilar på en hel del utsagor som inte är bevisade vetenskapligt. Båda pekar på observationer i naturen, universum, gener, DNA, m.m. Och båda placerar in alla upptäckter i respektive tolkningsmall för att få åldrar bestämda när det inte finns fakta som tydligt vittnar om ålder och årtal.

Det som man framför allt inom evolutionsparadigmet inte har någon förklaringsmodell till, det är hur strukturerad information kan ha uppkommit slumpartat, hur komplexa strukturer och system blivit till ifrån ingenting, och hur själva Livet har uppstått. Evolutionsbiologen och professorn Richard Dawkins har föreslagit att det var utomjordingar som planterade in detta, vilket ju inte kan tas som vetenskap utan endast som mycket vidlyftiga spekulationer. För sådana spekulationer finns ingen som helst grund, inga bevis, ingen dokumentation, och inte ens några futtiga spår. Det handlar istället om att flytta ut detta vetenskapliga problem i den outforskade rymden; ett sätt att bli av med problemet helt enkelt. Som vi sett finns också många upptäckter, observationer och fynd som faktiskt kullkastar många teorier inom evolutionsparadigmet.

När det gäller Bibelparadigmet finns det trots allt en dokumentation (Bibeln) över hur allting har gått till, även om den inte ger alla detaljer. Så här är man inte helt utlämnad till spekulationer, men man måste då – istället för att tro på utomjordingar – tro att Bibelns uppgifter är korrekta (kom ihåg att de är sakprosa!) och att det finns en allsmäktig Gud som skapat ALLT på det sätt som Bibeln anger. Som vi sett finns också många upptäckter, observationer och fynd som ger stöd åt Bibelns uppgifter. Stöd finns även i gamla sekulära historiska texter. Många som kommer i kontakt med personer som omfattas av detta tolkningsparadigm tror ändå att det är en helt huvudlös uppfattning om alltings ursprung. Men jag hoppas att du nu förstår att detta tolkningsparadigm, denna ursprungsberättelse står på en minst lika fast grund som evolutionsparadigmet. Jag vågar faktiskt säga att Bibelparadigmet de facto vilar fastare på vetenskapliga upptäckter, observationer och fynd än vad evolutionsparadigmet gör.

Så vad skall man då tro på?

Jo, det fina med detta är att det är helt fritt att välja – så länge inte politiker blandar sig i vad man får tro och inte får tro. Personligen känner jag mig idag helt övertygad om att Bibelns dokumentation är det som överensstämmer bäst med vad man kan observera i naturen. Dessutom är det en stor vinst med att tro på denna allsmäktiga Gud och välja att gå hans väg eftersom det bär med sig ett löfte om ett evigt liv med honom där inga tvivel, ingen synd, ingen ondska, ingen rivalitet, inga tårar och ingen sorg skall finnas, endast frid, frihet och glädje! Alternativet till denna tro upplever jag som oerhört öde, skrämmande, torftigt och mörkt. Men denna tro – som jag själv fick i 20-årsåldern – den är en gåva från Gud. Så vill man gå denna trons väg så är det bara att höra av sig till Gud och be om att få bli en medvandrare på vägen. Känner du inte till hans telefonnummer så slå upp det i Bibeln ;-)

Upp 4:11: "Du, vår Herre och Gud, är värdig att ta emot pris, ära och makt, ty du har skapat allt. Genom din vilja kom det till och blev skapat."

 

/Lennart

Läs vidare: