Translate page

Påven och bedrägliga "reformations-jubileer" under 2016-2017

Som de flesta av oss vet, startade Martin Luther reformationen genom att den 31 oktober 1517 spika upp sina teser på porten till slottskyrkan i Wittenberg. Den 31 oktober 2017 är det alltså 500 år sedan den nödvändiga reformationen startade. Många kommer att fira minnet av reformationen, och många är vi som menar att reformationen är lika viktig idag när de protestantiska kyrkorna är på väg att förlora det som ställdes tillrätta tack vare just reformationens frukt och det arbete som följde på den.

Vad gör påven åt saken?
Vad gör då den mycket strategiska jesuiten och påven Franciskus åt detta? Han kan väl inte bara sitta stilla i Peterskyrkan och tiga när han vet att många protestanter kommer att fira reformationen under 2017? Jo, han utlyser ett "Heligt nådeår" (eng. "Holy Year of Mercy") som sträcker sig över 2016. Han föregår alltså protestanternas jubileumsår 2017 med att utlysa ett nådeår året innan. Och då skall man ha i minne att det var Martin Luther som satte ljuset på att det endast är genom Guds nåd som vi blir frälsta. Genom detta påvliga drag ser Franciskus till att fokus istället blir på Katolska kyrkans och påvens "förtjänster". Detta är så klart ämnat att ta udden av sanna protestanters firande 2017.

Påven kom till Lund 31 oktober 2016
Inte nog med det, påven besökte dessutom ett jubileum i Lund den 31 oktober 2016 för att på något märkligt sätt "uppmärksamma" 500-årsminnet av reformationen. Och detta trots att det är ett helt år före den egentliga 500-årsdagen! Inbjudare till mötet är Lutherska världsförbundet och Vatikanen. Sveriges förblindade ärkebiskop Antje Jackelén säger på Svenska kyrkans hemsida:

"Mötet i Lund springer ur en flera decennier lång dialogprocess. En milstolpe i den processen är dokumentet Från konflikt till gemenskap från 2013. Där uttrycker lutheraner och katoliker sorg och ånger över den smärta som man har tillfogat varandra, men också tacksamhet över de teologiska insikter som båda parter bidragit med. Samtidigt betonas det gemensamma ansvaret att berätta om kristen tro, inte minst genom arbete för rättvisa och fred."
https://www.svenskakyrkan.se/1359486

Visst är det anmärkningsvärt att påven kommer till ett sådant möte exakt ett år före själva minnesdagen för reformationen. Troligen för att på något sätt släta över att det en gång skedde en splittring i kristenheten och ta bort fokus från det riktiga 500-jubiléet. Kanske han egentligen firar det som var FÖRE reformationen?? Den splittringen var dock helt nödvändig och helt klart sänd av Gud, eftersom kristenheten behövde göra upp med alla villoläror inom Katolska kyrkan. Dessa villoläror finns dock kvar liksom hela Katolska kyrkan. Katolska kyrkan säger själv att det är protestanterna som förändrats så att samarbete nu är möjligt, men de flesta protestanter är idag totalt blinda för detta faktum. Kanske detta möte i Lund ändå inte är så märkligt när man vet att denne påve är en strategiskt agerande jesuit. Jesuitorden startades ju en gång med uppdraget att just långsiktigt ta kål på reformationens verk.

Påven och karismatikerna
Påven har nyligen sagt att den Katolska kyrkans karismatiker har en särskild uppgift i att ena kristenheten. "Andlig ekumenik" kallar påven detta. Med detta syftar han på den gemenskap som karismatiker från Katolska kyrkan mer och mer etablerar med alla andra olika karismatiska rörelser. Detta har jag skrivit om tidigare i BibelFokus: att falska karismatiska upplevelser utgör en grund för den falska ekumenik som vi ser växa fram, där slutmålet blir en enhet under påven. Detta passar så klart den annalkande Antikrist som handen i handsken; manegen är snart färdigkrattad för hans entré. Detta är ett tidstecken som har förankring i Bibeln! Olika gemensamma satsningar och manifestationer med katoliker och andra karismatiker lägger också en grund till denna falska ekumenik. För att ytterligare ta bort fokus från reformationens förtjänster inbjuder därför nu påven till ett jubileum där man skall fira att det är 50 år sedan den karismatiska rörelsen i Katolska kyrkan startade i ett katolskt universitet i USA 1967. Firande skall äga rum på Pingstdagen 2017 på Petersplatsen i Rom! Läs mer på:
http://emmanuelcommunity.com/announcement/pope-francis-invites-us-to-rome-2017

Jungfru Maria och Islam
Ett annat firande som Katolska kyrkan sätter fokus på under 2017 är 100-årsfirandet av de upprepade Maria-framträdanden som tre barn sägs ha sett i staden Fatima i Portugal under året 1917. Vad som kan vara lite anmärkningsvärt med detta är att denna uppenbarelse av Our Lady of Fatima även kan öppna upp för enhet mellan Katolska kyrkan och Islam. Många muslimer visar intresse för jungfru Maria, och Muhammeds yngsta dotter hette dessutom Fatima (hon var det enda av Muhammeds barn som fick egna barn). Vad detta kan få betydelse återstår dock att se…

Gemensam ansatts inför 2017
Inför reformationens 500-årsdag den 31 oktober 2017 har Evangelisk-lutherska / Romersk-katolska enhetskommissionen sammanställt en skrift med titeln Från konflikt till gemenskap (eng. From conflict to communion). Bakom denna kommission står Lutherska världsförbundet (LWF) och Påvliga rådet för främjandet av de kristnas enhet (PCPCU). Detta dokument – som ligger publicerat på Svenska kyrkans hemsida – syftar till "Gemensamt lutherskt-katolskt högtidlighållande av reformationsminnet 2017". Genom detta vill man mycket medvetet styra upp hur både katoliker och protestanter skall fira denna högtid, och även hur de skall tänka! Här har vi alltså ytterligare ett bevis för den protestantiska kyrkans förblindelse, naivitet och avfall. I dokumentet skriver de bl.a:

"Från konflikt till gemenskap lägger grunden för en ekumenisk minneshögtid som står i kontrast till tidigare hundraårsminnen av reformationen...

...att enheten gick förlorad i den västliga kristenheten tillhör kyrkohistoriens mörka sidor [syftar på reformationstiden]...

Under 2017 måste vi öppet bekänna att vi inför Kristus befinns skyldiga till att ha brutit ner kyrkans enhet...

Detta minnesår ställer oss inför två utmaningar: att rena och hela våra minnen, och att återställa den kristna enheten i enlighet med evangeliets sanning om Jesus Kristus...

Lutheraner och katoliker har kunnat nytolka sina teologiska traditioner och sin praxis genom att erkänna att man har influerat varandra. Därför längtar de efter att få högtidlighålla minnesåret 2017 tillsammans...

Vad som hände i det förflutna kan inte ändras, men vad av det förflutna som vi minns och det sätt på vilket det minns kan med tiden faktiskt förändras...

Med år 2017 i sikte handlar det inte om att berätta en annan historia, utan om att berätta den historien på ett annat sätt

Luther insisterade upprepade gånger på att dessa teser, med undantag för de fyra första påståendena, inte var hans egen slutgiltigt definierade positionde var teser skrivna för att debatteras...

Det som påverkar en lem i kroppen påverkar också alla de andra. På grund av detta vill de lutherska kristna inte minnas de händelser som ledde till att deras kyrkor formades på annat sätt än tillsammans med sin katolska syskon...

När lutherska kristna år 2017 firar femhundraårsminnet av reformationens begynnelse firar de inte västkyrkans splittring. Ingen som vill vara teologiskt ansvarsfull kan fira kristnas åtskiljande från varandra."

I princip stryker man i denna skrift ett streck över det mesta av reformationens förtjänster. Luther ville bara starta "en akademisk diskussion" med sina teser och han var missförstådd, menar man. Citat ut Luthers texter var ofta tagna ur sitt sammanhang, sägs det i texten. Reformationen skedde därför helt i onödan och Jesus blev därför besviken på oss protestanter. Detta enligt Katolska kyrkan och den avfallna protestantiska kristenheten. Jag förstår att detta är en förfalskad och tillrättalagd historiebeskrivning som tagits fram för att främja återtåget till lydnad under "Petri stol" (påvedömet).

Att vissa karismatiska yttringar lägger en grund till falsk ekumenik bekräftas av detta citat från dokumentet Från konflikt till gemenskap:

"Under mer än 100 år har nu pentekostala och andra karismatiska rörelser spridit sig över jorden. Dessa kraftfulla rörelser har betonat andra inslag i den kristna traditionen, vilket har gjort att många av de gamla konfessionella kontroverserna framstår som obsoleta. Den pentekostala rörelsen är i form av den karismatiska rörelsen närvarande i många andra kyrkor och skapar nya samfundsöverskridande gemenskaper. Denna rörelse öppnar därmed nya ekumeniska möjligheter, samtidigt som den skapar nya utmaningar. Både möjligheterna och utmaningarna kommer att spela en avgörande roll när reformationen uppmärksammas år 2017."

Att observera under 2016-2017
Vad jag vill sätta fokus på med denna text är bland annat detta:

  • att falsk karismatik är en perfekt grund att bygga falsk ekumenik utifrån.
  • att reformationen ingalunda är fullt avklarad eller överspelad.
  • att Katolska kyrkan inte på något sätt upphävt alla sina villoläror (varav påvedömet i sig är en av de största).
  • att en stor del av den protestantiska kristenheten har blivit förblindad och avfallen och nu backar tillbaka in under påvens herradöme.
  • att vi evangeliska kristna måste fortsätta att kämpa för de grundsatser som kännetecknar en evangelisk tro, avgörande sanningar för en sund tro som den protestantiska kristenheten håller på att fullständigt förlora:
     
    • Sola scriptura ("genom skriften allena")
    • Sola gratia ("genom nåden allena")
    • Sola fide ("genom tron allena")
    • Solus Christus ("genom Kristus allena")
    • Soli Deo gloria ("genom att enbart ära Gud")

Vi får inte luras till att tro att det som nu sker på de andliga arenorna är sann kristen tro; från Uppenbarelsebokens kapitel 13 ser vi vart detta kommer att barka hän. Låt oss vara vaksamma på alla jubiléer och firanden som dyker upp med anledning av reformationens 500-årsdag, mycket bär falska etiketter, och mycket pekar subtilt mot Rom. I allt detta bör vi minnas att många människor en gång fick sätta livet till för att försvara de sanningar som återupprättades som en frukt av reformationen. När Katolska kyrkan inte har en sådan maktposition är dess ledare mjukare i nyporna – som idag. Då är det dialog och ordvrängande som är vägen fram. Men när Katolska kyrkan tidigare hade en fullkomlig makt, då var hot, förföljelse, tortyr och avrättningar vanliga redskap för att komma till rätta med oliktänkande. Hur det skulle bli om Katolska kyrkan åter kom i maktposition återstår att se.

Jag själv är inte särskilt förtjust över påvens "eriksgata" i Sverige den 31 oktober (2016) – milt uttryckt. Vi har varit ett evangelisk-kristet land i snart 500 år. Orsaken till att Sverige tidigare varit ett så pass välsignat land och välmående land, var att vi under många år hade en förhållandevis sund evangelisk förkunnelse i förhållandevis stor skala. Så låt oss fortsätta (eller börja) att fokusera på det SANNA evangeliet och dess spridning och försvar. Det innebär att både upplysa om det falska och att förkunna det sanna. I detta sammanhang kan vi särskilt minnas Jesu starka ord som tydligt visar i vilken riktning Jesus går när sanningen får stryka på foten:

Luk 12:51: "Tror ni att jag har kommit för att skapa fred på jorden? Nej, säger jag er, inte fred utan splittring."

Läs vidare:
Reformationen i Sverige och Sveriges avgörande roll i Europa för att bevara den evangeliska tron 
Om Gustav Vasa, Karl IX och 70 helt avgörande år för evangelisk tro i Sverige. Om Katolska ligan, Evangeliska unionen, 30-åriga kriget samt Gustav II Adolfs och Karl XII:s avgörande insatser på den europeiska kontinenten. Beslut och insatser som lade grunden till Guds rika välsignelser över vårt land. Men hur går det för Sverige idag?

• Om Katolska kyrkan och katolicism

/Lennart

 

 

Svenska