Det finns idag så mycket i den s.k. kristenheten som vill rycka oss bort från Guds enkla evangelium, så jag känner att jag ännu en gång måste dela några tankar om detta. Jag vill inleda med dessa två mycket grundläggande bibelord:
Gal 2:19-20: ”Ty jag har genom lagen dött bort från lagen för att jag skall leva för Gud. Jag är korsfäst med Kristus, och nu lever inte längre jag, utan Kristus lever i mig.”
Rom 6:5: ”Ty är vi förenade med honom genom en död som hans, skall vi också vara förenade med honom genom en uppståndelse som hans.”
En central sanning i den kristna tron är det som det kristna vuxendopet vittnar om: död och pånyttfödelse. När vi omvänder oss och lystrar till Guds erbjudande om gratis frälsning genom hans nåd, när vi vänder ryggen åt vårt gamla liv och tackar Ja till evangeliets budskap, då dör vår gamla människa och vi föds på nytt till en ny människa. Vi blir då, och först då, ett Guds barn! Men det här är så klart inget som sker kroppsligt – det kan ju alla se – det är något som sker andligt. Man kan också säga att detta är något som sker på det juridiska området i andevärlden. Pånyttfödelsen får dock synliga konsekvenser för hur det fortsatta jordelivet som ett Guds barn kommer att gestalta sig. Men viktigast är att pånyttfödelsen får underbara konsekvenser för var vi kommer att tillbringa evigheten!
En syndare skall straffas
Innan vi tar emot Guds erbjudande om förlåtelse och frälsning (= att räddas undan domen) är vi skyldiga syndare enligt Guds bud. Synd är främst det faktum att vi alla vill "gå vår egen väg" och själva "bli som Gud" (Jes 53:6, 1 Mos 3:4). Denna synd hos oss står i vägen för en frisk relation med Gud, och Bibelns ord dömer oss därför till ett evig förtappelse borta från Gud. Bibeln säger också att ALLA människor har syndat och saknar en äkta gemenskap med Gud (Rom 3:23). Ingen går fri med andra ord; alla är dömda till straff. Vi behöver bli frikända och rättfärdiga för att klara oss, men ingen kan bli frikänd eller rättfärdig i egen kraft (Gal 2:16). Alla behöver Guds fria frälsningserbjudande för att återupprätta gemenskapen med Gud och för att klara sig undan det eviga straffet. Ingen annan hjälp finnes!
En annan tog straffet i mitt ställe
Syndens lön är döden, säger Bibeln (Rom 6:23). Men Gud valde att själv bli människa, att låta sig födas som Jesus, och att själv ta det straff på sig som han själv hade dömt ut för oss syndare. Jesu död på korset räknas av Gud som ett skuldoffer för ALLA människor, en gång för alla! (Hebr 9:12) Offret måste inte upprepas! Straffet är alltså betalt en enda gång, men det gäller för alla och för all framtid. Vi är frikända – om vi vill. Vi behöver bara tacka JA!
En annan var rättfärdig i mitt ställe
Men för att också få leva det eviga livet hos Gud krävs att vi är rättfärdiga. Jesus levde ett liv helt i enlighet med Guds alla bud och vann på så sätt den rättfärdighet som kommer genom att leva efter Lagen (Lagen är i princip = Gamla testamentets bud). Jesus var helt utan synd. Guds erbjudande till oss innebär inte endast att han förlåter oss vår synd, han erbjuder oss också JESU rättfärdighet på ett sådant sätt, att vi kan få räkna den som vår. Vi FÖRKLARAS rättfärdiga utan att vi förtjänar det. Vi kan inte gå runt detta eller bättra på detta på något sätt med egna gärningar. Jesu rättfärdighet är det enda som räknas! Detta är oerhört viktigt att förstå!
Apg 13:38-39: ”Därför skall ni veta, mina bröder, att det är genom honom som syndernas förlåtelse predikas för er, och att var och en som tror förklaras rättfärdig i honom och fri från allt som ni inte kunde frias från genom Mose lag.”
Rom 3:28: ”Vi hävdar att människan förklaras rättfärdig genom tro, utan laggärningar.”
Genom att sätta vår förtröstan till Guds erbjudande om frälsning (=tro!), förklaras vi rättfärdiga och tilldelas en biljett till det eviga livet redan här och nu! Vi behöver inte och kan inte förtjäna den biljetten. Vi skall inte heller med fromma övningar visa oss värdiga biljetten, för vi blir aldrig värdiga i oss själva.
Joh 5:24: ”Amen, amen säger jag er: Den som hör mitt ord och tror på honom som har sänt mig, han har evigt liv och kommer inte under domen utan har övergått från döden till livet.”
En död syndare kan inte straffas
I det inledande bibelordet ser vi att vi som kristna inte längre räknas som levande vad gäller vår gamla syndiga varelse. När en människa tackar Ja till evangeliets erbjudande, dör hon i andlig mening på korset tillsammans med Jesus. Men samtidigt uppstår hon med Jesus till ett nytt liv, det liv som sedan räknas inför Gud. Den gamla människan med sin skuld, sina synder och brister, räknas inte längre – trots att hon faktiskt fortfarande lever kroppsligt och fortsätter synda. Därför kan inte något straff utdömas för vår gamla människa, hon är ju död!
Rom 6:7: "Den som är död är förklarad fri från synden."
Åklagaren har förlorat sitt mål
I Bibeln kallas satan/djävulen också för Åklagaren. Han går omkring med Guds bud i sin hand och dömer människor till evig död eftersom alla bryter mot Guds bud. Han har alltid något att anklaga människorna för. Men när en människa tackar Ja till Guds frälsningserbjudande, då läggs domstolsmålet ner, eftersom Åklagaren inte kan föra ett mål mot någon som är död. Lagboken förlorar alltså sin kraft mot mig när jag dör. Skuldebrevet som var Åklagarens starkaste bevisning, blev spikat på korset tillsammans med Jesus.
Gal 2:19: ”Ty jag har genom lagen dött bort från lagen för att jag skall leva för Gud. Jag är korsfäst med Kristus”
Kol 2:13-14: ”Ni som var döda på grund av era överträdelser och er oomskurna natur, också er har han gjort levande med Kristus. Han har förlåtit oss alla överträdelser och strukit ut det skuldebrev som med sina krav vittnade mot oss. Det har han tagit bort genom att spika fast det på korset.”
Du är frikänd och förklarad rättfärdig
Vi kan alltså säga att vi i en andlig mening är juridiskt frikända från alla våra synder (även framtida), och vi är förklarade rättfärdiga. Detta är den nya status vi har som sanna kristna. Vi är inte syndfria i oss själva, och vi är då inte heller rättfärdiga i oss själva, men det räknas inte eftersom den gamla människan räknas som död, och den nya lever ”i Jesus Kristus”. Han är vår borg. Han är vårt beskydd och värn. Han är vår rättfärdighet. Han är vår Herre, vår Kung och vår Gud. Han är den som skall fixa så att vi klarar det hela vägen hem till evigheten hos Gud. Vi har INGET att tillföra som räknas oss tillgodo i det här fallet!
Ps 62:3: ”Endast han är min klippa och min frälsning, min borg, jag skall inte vackla.”
Fil 1:6: ”Jag är övertygad om att han som har börjat ett gott verk i er också skall fullborda det intill Kristi Jesu dag.”
Gemenskapen med Gud upprättas
Som jag tidigare nämnt hindrar människans synd en frisk gemenskap med Gud. Men om vi tar emot Guds frälsningserbjudande i Jesus Kristus upprättas denna relation. Den människa som förklarats rättfärdig genom tro på Jesus kan ha en frisk och livgivande relation med Gud. Jesu egen rättfärdighet och Jesu blod överskyler då den troendes synd som finns kvar. Samtidigt blir Guds nåd och den Helige Andes hjälp en kraft till förändring och successiv helgelse bort från synd (mer om det nedan).
Vi kommer att förvandlas en dag
Vi kristna är alltså förklarade rättfärdiga trots att vi fortfarande har vår köttsliga syndiga natur kvar. Fram till den dag Jesus kommer tillbaka och hämtar oss till sitt rike, så skall han vara vårt beskydd och värn. Han skall försvara oss. Han skall bevara oss fram till den yttersta dagen. Och först vid den stund då Jesus kommer tillbaka förvandlas vi även kroppsligt så att vi blir rena och syndfria.
Kol 3:4: ”När Kristus träder fram, han som är vårt liv, då skall också ni träda fram i härlighet tillsammans med honom.”
1 Kor 15:51-52: ”Se, jag säger er en hemlighet: Vi skall inte alla insomna, men vi skall alla förvandlas, i ett nu, på ett ögonblick, vid den sista basunens ljud. Ty basunen skall ljuda och de döda skall uppstå odödliga, och vi skall förvandlas.”
Satan tappar greppet, och Guds Ande blir vår Hjälpare
För att vi skall förstå att evangelium inte är liberalteologi där all synd får lov att fortsätta som om något inte hade hänt, måste vi också förstå att satan tack vare korsets kraft i den troendes liv tappar greppet om den troende. Det finns en andlig verklighet där Guds nåd blir en kraft till positiv förändring. Det Guds bud inte kan åstadkomma i våra liv, det åstadkommer Guds nåd. Nåden frigör från synd. Nåden förvandlar till ett allt mer helgat liv efter Guds vilja. Nåden gör satan kraftlös mot Guds barn. När det blivit lönlöst att anklaga Guds barn finns inte längre någon mening med det. Dessutom får den som tackar Ja till Guds evangelium del av hans Helige Ande; vi får Hjälparen som gåva. Den Helige Ande kommer att lyfta oss upp när vi vacklar, han kommer att lära oss och undervisa oss, han kommer att helga oss, osv. Accepterar vi detta erbjudande från Gud står vi inte under Lagens krav. Vi skall då istället leva ett liv under Guds Andes ledning. Han tar ansvar för vårt liv!
Tit 2:11-12 "Ty Guds nåd har uppenbarats till frälsning för alla människor. DEN fostrar oss att säga nej till ogudaktighet och världsliga begär och att leva anständigt, rättfärdigt och gudfruktigt i den tid som nu är"
Gal 5:18: ”Men om ni leds av Anden, står ni inte under lagen.”
1 Petr 1:2: ”Ni är av Gud, Fadern, förutbestämda till att helgas genom Anden, så att ni lyder och blir bestänkta med Jesu Kristi blod.”
Fil 2:13: ”Ty Gud är den som verkar i er, både vilja och gärning, för att hans goda vilja skall ske.”
Joh 14:26: ”Men Hjälparen, den helige Ande, som Fadern skall sända i mitt namn, han skall lära er allt och påminna er om allt vad jag har sagt er.”
Skall jag då åter lyssna till Åklagarens anklagelser?
När jag nu är död inför Lagen, och Lagen är död med mig, skall jag då börja leva det livet igen??
Kol 2:20-22: ”Om ni med Kristus har dött bort från världens stadgar, varför uppför ni er då som om ni levde i världen och böjer er under dessa bud: ’Det skall du inte röra, det skall du inte smaka, det skall du inte ta på’. Och detta gäller sådant som är bestämt att användas och förbrukas, efter människors bud och läror.”
Det finns idag flera rörelser som manar de kristna ”tillbaka till våra hebreiska rötter”. Om det här enbart handlar om att få oss att se på kristendomens rötter i det judiska folket ur Bibelns perspektiv, så är det frid och fröjd med den saken. Men nu är det vanligen inte så, utan dessa rörelser manar oss istället tillbaka till just lydnad under Lagen (eller ”Torah” som de så gärna säger istället). Man manar på att det är ”viktigt att fira Herrens högtider" och att det är ”viktigt att hålla Herrens sabbat på lördagen”. Man avstår svinkött och skaldjur etc. En del går så långt att man låter omskära sig. Med detta följer alltså en förnekelse av det Guds evangelium som jag här presenterat, och inte så sällan följer också en förnekelse av Jesu gudomlighet. Korsets hela innebörd förringas alltså! Dessa åsikter tycks ofta gå hand i hand. Man sätter sig då faktiskt i exakt samma båt som Jehovas vittnen, Mormonerna, Islam, Hindusim och New Age mfl. Alla förnekar Jesu gudomlighet, alla förnekar korsets innebörd, och alla manar på till olika reningar, riter, lagiskhet och andra religiösa aktiviteter för att vinna rättfärdighet i egen kraft. Man lever ett liv efter Kunskapens träd istället för att vila i skuggan under Livets träd. Troslivet blir då metod istället för barnaskap.
Denna "ny-lagiskhet" är egentligen inte ny, problemet har funnits ända sedan de första kristna. Läs Galaterbrevet så får du se. Men vi skall också i ärlighetens namn säga att lagiskhet tyvärr finns i många fomer även i våra evangeliska kyrkor. För att inte tala om Katolska kyrkan, som i sina bannbullor förbannat den evangeliska tron på frälsning genom endast Guds nåd!
Om du nu enligt evangelium räknas som lika rättfärdig som Jesus inför Gud, genom din förtröstan på detta löfte, vad kan du då lägga till denna rättfärdighet för att göra din ställning inför Gud bättre? Är det alls nödvändigt? Nej, det är så klart varken nödvändigt, logiskt eller tillåtet. Börjar vi följa bud för att bli rättfärdiga, är vi skyldiga att hålla resten av hela Lagen (Gal 5:3) och det klarar som sagt ingen.
Passa dig för det rytande lejonet!
1 Petr 5:6-9: ”Ödmjuka er alltså under Guds mäktiga hand, så skall han upphöja er när hans tid är inne. Och kasta alla era bekymmer på honom, ty han har omsorg om er. Var nyktra och vaksamma. Er motståndare djävulen går omkring som ett rytande lejon och söker efter vem han skall sluka. Gör motstånd mot honom, orubbliga i tron…”
Jag tror detta bibelord kan handla om just frestelsen att lägga något till Guds nåd, att förbättra Guds frälsningserbjudande med ”fromma” gärningar.
Du bor som sann kristen i borgen ”Jesus Kristus”. Där har du ditt beskydd mot lejonet/Åklagaren när du förlitar dig helt på Jesus och hans rättfärdighet. Det är när du lever "i Kristus" som du är friad och frälst, inte annars.
Kol 1:14: "I honom är vi friköpta och har fått förlåtelse för våra synder."
Så om du börjar ägna dig åt laggärningar och fromma övningar, då riskerar du att hamna utanför borgen med beskyddet. Så fort du sticker tån utanför din borg – Jesus – så kan Åklagaren börja anklaga dig för att inte räcka till inför Gud. Då anklagas du snabbt av falska apostlar och falska profeter. Du kan också anklagas av ditt eget skadade samvete. Det är detta som lejonet/Åklagaren går och väntar på, och han försöker att skrämma oss med sitt rytande. Rytandet är det samma som att försöka få oss att bli rädda för att Guds nåd inte räcker.
Barnaskapet hos Gud
Har du vänt ryggen åt ditt gamla syndiga egenliv, har du omvänt dig till Gud och sagt JA till Guds fria frälsningserbjudande, så räknas du som ett Guds barn. Då ÄR du frälst! Du är då en ny skapelse i Jesus Kristus. Den människa som anklagades av Lagen är död i andlig mening. Hon kan inte straffas, och hon kan inte åläggas att hålla bud eller utföra olika religiösa riter. Den nya människan räknas ju lika rättfärdig som Jesus oavsett sina egna gärningar. Detta är en dårskap för världens barn, som inte förstår sig på Guds logik och juridik. Detta är även en dårskap för religiösa människor som vill hjälpa till med egna gärningar. Men just denna ”dårskap” är Guds enkla, sanna och dyra evangelium: det glada budskapet! Detta är barnaskapet hos Gud och trons vila! Och allt detta oändligt dyrbara blir ditt genom att du sätter all din förtröstan till det! Gör du det är du en sann kristen, frälst och ett Guds barn!
/Lennart